lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Bioeldat kraftverk snart färdigt

En gigantisk skruv ska mata flis på transportbandet till ugnen i bakgrunden.
Lars Hammar berättar för (fr v) Stig Stenström, Lovisa Björnsson och Liisa Fransson på taket 50 meter över markytan.

PÅ DEN SKÅNSKA slätten norr om Lund, en bit från det stora sockerbruket i Örtofta, bygger Kraftringen (tidigare Lunds Energikoncernen) sitt nya bioeldade kraftvärmeverk. LTH-nytt var med när ett antal experter från LTH i augusti bjöds in för att diskutera hur anläggningen kan användas till undervisning och forskning.

Investeringen ligger kring 1,8 miljard kronor, den största i koncernens historia. Bakom koncernen ligger kommunerna Lund, Eslöv, Hörby och Lomma.

För att lägga om till ett hållbart samhälle, som t ex inte ständigt höjer temperaturen i atmosfären, är det nödvändigt att ersätta energiproduktion från fossila råvaror till förnybara. Men det är inte så enkelt att åstadkomma i praktiken.

Örtoftaverket ska eldas med biobränslen: ved, returträ och i viss mån torv från Skåne och södra Småland och det ska invigas i mars 2014. Men redan nu har provdrift startats. Det nya verket ska täcka hälften av koncernens fjärrvärmeproduktion i Lund, Eslöv och Lomma (motsvarande 50.000 hushåll) och dessutom producera el motsvarande hela Eslövs behov. Minskningen av CO2-utsläppen beräknas till 205.000 ton per år och bidrar till att uppnå Region Skånes miljömål till 2020.

Skogsbränsle, d v s spill från skogsindustrin inklusive så kallad grot (toppar, stubbar och grenar) och returträ från hushåll och byggproduktion ska förbrännas i en stor panna. En del torv ska också tillföras och allt ska blandas i en optimal mix. Pannan producerar ånga som först leds in i en turbin som driver en generator som producerar elektricitet. Därefter kondenseras ångan och den bildade värmen tillförs fjärrvärmenätet.

– Tack vare att vi dessutom kondenserar rökgaserna blir verkningsgraden faktiskt hela 100 procent, dubbelt så hög som i ett konventionellt kraftverk, förklarar Lars Hammar som är projektledaren för själva pannbygget.

Örtoftaverkets övergripande projektchef Richard Bengtsson hälsade gästerna från LTH välkomna. Inledningsvis talade Liisa Fransson från Kraftringen, som har en adjungerad lektorstjänst på LTH, om koncernens önskemål att öka samarbetet med forskningen på LTH. Kraftringen har under året haft ett 10-tal X-jobb igång för LTH-teknologer runt olika delproblem. Man ordnade sommarjobb för teknologer på kraftverksprogrammet i somras. En nyfikenhet från forskare har märkts av när det gäller både teknik och hållbarhetsfrågor. Lärare och forskare har en önskan att komma åt verkliga data och testa hypoteser i en verklig anläggning. Och där hjälper Kraftringen gärna till, berättade Liisa.

– Studiebesöket ville jag se som startskottet för ett sådant samarbete. LTH och Kraftringen kan behöva lära känna varandra ännu bättre och skapa mervärden ihop.

Gemensamma projekt via Vinnova och LU-innovation finns och det finns fler forskningsprojekt och ansökningar i pipeline. Intresset bland forskarna visade sig stort för att få använda anläggningen främst i sin undervisning. Professor Pål Börjesson, miljö- och energisystem pekade på hur verket kan illustrera undervisningen i energikunskap med stor bredd, bränslen, teknik, svenska regler etc. Han frågade om man inte kan återföra askan till skogen och Richard Bengtsson svarade att man just nu inte kan få någon att ta emot askan för det ändamålet. Askan från bränt returträ kan innehålla föroreningar. Askåterföring är en intressant fråga som måste lösas, enades man om.

Professor Olof Samuelsson, expert på elnät, driver redan ett gemensamt exjobb men vill gärna använda kraftverket mer i undervisningen. Magnus Genrup, docent i kraftverksteknik, såg stor nytta i ett närbeläget studieobjekt för sina studenter. Stig Stenström, professor i kemiteknik, vill ge sina studenter verklighetsanknutna projekteringsuppgifter härifrån.

Efter en ingående information fick hela sällskapet dra på sig skyddsskor, hjälmar och hörlurar kopplade till guiden Lars Hammar för en rundtur. Vi såg det stora området där trä ska krossas till flis som matas in på ett band av gigantiska skruvar.

Ett 50-tal lastbilar per dag ska tippa biobränsle på den 12 hektar stora tomten. Efter 2016 ska en tredjedel av leveranserna komma via järnväg via ett nytt kort stickspår.

Lastare kommer att köra runt med virke till ett krosshus där alltsammans flisas till småbitar. Dessa matas sedan in av enorma skruvar till ett matningsband. I ett sållhus plockar en magnet ut etallföremål och annat ej brännbart material avlägsnas. Flisen lagras i tråg och matas på band upp i ugnen.

Vi fick också åka upp i den 50 meter höga byggnaden med sin 80 meter höga skorsten. Den vita byggnaden bjuder på en mäktig utsikt över Lundaslätten och syns vida omkring. Däruppe finns även kontrollrummet. På söderväggen hänger solceller, 245 m2, som ger ytterligare 31 kW eller 18.000 kWh el.

Mycket kvalificerat arbete är nedlagt på att optimera alla processerna. Bränslet blandas för att hålla en jämn fukthalt.

Det tar lång tid att få tillstånd för energiproduktion. Sex år i det här fallet på grund av överklagande och avslag i Miljööverdomstolen, som tvingade fram en ny ansökan. Utsläppen till luft utlovas nu ligga långt under de krav som ställs i miljötillståndet och för vatten har man egen rening innan det släpps ut i Kävlingeån. Där kollas effekterna på det lokala fisklivet. Bullret ska ligga under 40 dB nattetid vid bostäder och 45 dB dagtid. En dämpande vall ska dessutom kläs med träd. Rökgaserna renas i ett slangfilter och i princip blir det bara vattenånga i avgaserna från skorstenen.

Sedan augusti har den ena verksamheten efter den andra börjat testköras. Bränslekrossen testkördes i september. 23 oktober proveldades pannan för första gången. I november körs fast bränsle igenom pannan och ångsystemet börjar testas och då sker första leveransen av fjärrvärme. 13 december levereras el till nätet för första gången. 31 mars ska hela processen vara intrimmad och verket i kontinuerlig drift.

TEXT OCH FOTO: MATS NYGREN

Mer information finns på
http://www.kraftringen.se/ortoftaverket