lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Miljonfinansiering till Wernersson för nanoelektronikfusion

Lars-Erik Wernersson, foto Kennet Ruona

När grundforskning i fysik möter den mer tillämpade elektrovetenskapen uppstår ljuv musik. Åtminstone har det varit så för Lars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronik.

 

– De elektroniska tillämpningarna tenderar numera att smälta samman med de fysiska lagarna. Det är oerhört spännande, man vet inte alltid på förhand var man hamnar, säger han.

 

– När jag ska vara pedagogisk brukar jag förklarar det hela med att jag jobbar för att göra atomer och elektroner lyckliga. Med rätt förutsättningar jobbar elektronerna effektivare, med minskad effektförbrukning som följd, tillägger han.

 

Effektiva elektroner gör även laptops och andra datorer mindre varma. Varma laptops är inte bara resursslöseri (hemelektronik är hemmets värsta energitjuv!) utan kan även vara en brandfara, i värsta fall.

 

Samma forskning kan få vitt skilda applikationer, har det visat sig. Exempelvis ligger Lars-Erik Wernerssons forskargrupp bakom den första transistorn som är utvecklad med nanoteknik. Litenheten till trots, eller just därför, är den 50 gånger effektivare än dagens modeller. En förklaring är att deras transistor är byggd av indiumarsenid där elektronerna rör sig lättare än i det konventionella materialet kisel. Att bygga med indiumarsenid låter sig inte gärna göras med större verktyg, men med nanoelektronik går det förhållandevis enkelt. Om fem till tio år är det troligt att nanotransistorn finns på marknaden.

 

En annan tillämpning, även den sprungen ur mötet mellan fysik och elektronik, handlar om en metod att mäta det exakta avståndet mellan två punkter. Den kan användas för att fastställa exakt hur mycket vätska en behållare kan innehålla.

 

För gemene man kanske vinsten låter liten, men för process- och petroleumindustrin är frågan gigantisk.

 

– Oerhörda kostnader är inkopplade, inte minst i oljeindustrin. Dagens lösningar kräver installationer och det finns ingen enkel metod för att snabbt mäta rätt. Dessutom så fuskas det en del, säger han men betonar att den största fördelen faktiskt handlar om något så banalt som minskad strömförbrukning.

 

– Dagens mätmetoder är oerhört strömkrävande, medan den här tekniken bygger på ny radioteknik och kan gå på batteri. Vi är på gång att patentera metoden och snart ska ett kretskort vara färdig.

 

Projektet råkar även vara ett pilottest för en ny typ av finansiering från Stiftelsen från Strategisk forskning. Genom att gå in med en summa pengar – en halv miljoner kronor i detta fall – för att utveckla en prototyp av forskningsresultat hoppas SSF att öka chansen att forsknings­resultat i slutändan ska bli en innovation. Annars brukar SSF och övriga forsknings­finansiärer, Vinnova undantagen, upphöra med forskningsfinansiering när det blir dags för produktutveckling.

 

Lars-Erik Wernersson har varit lyckosam hos samma finansiär vid flera tillfällen. Nyligen fick han jämte åtta andra svenska forskare 10 miljoner kronor och, kanske framförallt, det erkännande som det innebär att ha blivit utvald till ”Framgångsrik forskningsledare”.

 

En bidragande orsak till att just han lyckades kamma hem en ytterligare finansiering var målmedvetenhet, tror han själv.

 

– Dessutom har jag haft nära kontakt med industrin, däribland IBM och TSMC och en rad svenska företag. Då får man mycket med sig hem, både kunskap och problemställningar, säger han.

 

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Snabbfakta

 

Namn: Lars-Erik Wernersson

Jobbar som: professor i nanoelektronik vid LTH

Ålder: 43

Bor: i Lund

Familj: Frun Maria, psykolog, och dottern Victoria, fem år.

Fritid: Spelar klarinett och saxofon i ett jazzband. Mest 30-talsswing såsom Duke Ellington och Count Basie.