lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Datorteknik i kampen mot cancer

Carsten Rose, kirurg.
Boris Magnusson, datavetare.

Datateknik kan hjälpa medicinen en bra bit på vägen mot bland annat en bättre cancervård, behoven är stora. Vid LUCAS-dagen i oktober avslöjades planerna att bygga ut cancervård i hemmen för patienter som får palliativ, lindrande vård i livets slutskede.

I slutet av november kom så beskedet att projektet får stöd med 10 miljoner kronor av Vinnova. Med annan finansiering finns det 22 miljoner att arbeta med och slutmålet är att kommersialisera resultatet.

Professor Boris Magnusson från LTH hade huvudansvaret för datavetarnas traditionella företagsdag när den i år hade temat medicinsk teknik. Han är en av de få datavetare på LTH som mer eller mindre specialiserat sig på medicinska tillämpningar och vill sprida modern kommunikationsutrustning till sjukvården.

Kirurgchefen Carsten Rose gästade LTH och berättade inledningsvis att vi kan räkna med en fördubbling av cancerfallen fram till 2030, det betyder att varannan människa i Sverige i vår åldrande befolkning förr eller senare får en cancerdiagnos. Dock ökar inte dödsfallen lika snabbt, men minst var tredje person riskerar att dö av cancer även i framtiden.

– Kostnaderna för samhället kommer att stiga från 60 till 300 miljarder, vi måste alltså göra något år denna tunga vård, en del av lösningen kan vara vård i hemmen med hjälp av modern teknik och mobila team, sa Carsten Rose.

När han frågade publiken ”var vi vill dö i cancer” valde alla alternativet ”hemma”. Och på den punkten kan vi få vår vilja igenom. Hospis är en inrättning på väg ut, trodde Rose.

För den nya hemvården vill Carsten ha en läsplatta för kommunikation mellan patienten och vårdens nya mobila team, den ska då med stöd av 4G-teniken också kunna användas för en rad provtagningar och eventuellt även för dosering av läkemedel och smärtstillande medel till patienten.

Patientinflytande är också viktigt när man bygger upp vården. Datavetare och företag behövs för att utveckla den elektroniska patienten.

– Det finns faktiskt inte ett enda paper skrivet om detta gränsområde, påpekade Rose.
I projektet Avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, ska alltså medicinteknisk utrustning utvecklas: en patientmonitor, patientnära utrustning för bl a blodanalyser som kommunicerar med teamet, patientlarm, en avancerad säng med våg etc. Företagen Securitas Direkt, Hemocue och LIKO ingår i projektet. Videokommunikation utvecklas i samarbete med företagen STV, Axis och Sony Ericsson.

Läkaren ska kunna kommunicera med en ledningscentral för hemsjukvården och direkt med patienten. Data ska också lagras – även vid avbrott – och patienten ska övervakas. Man ska kunna kommunicera med patienten via video, med det mobila teamet och med journalsystemet och andra administrativa system.

Därför är detta arbete ett brett samarbete mellan kliniken för medicinsk teknik vid SUS, Datavetenskap vid LTH, patientorganisationer, Avancerad sjukvård i hemmet, mjukvaruinstitutet SIGRUN vid Lunds universitet, RCC-syd och en lång rad företag. Man har gemensamt sökt pengar hos Vinnova för projektet.

Vad man också kan göra mot cancern är att förbättra den förebyggande vården, berättade Rose. Att 18 procent av befolkningen fortfarande röker och att kvinnor dricker allt mer alkohol är två saker att försöka ändra på liksom att hjälpa folk att skaffa sig hälsosammare matvanor. Uppskattningarna om hur stor del av cancerfallen som kan förhindras med prevention varierar mellan 20 och 60 procent.

– Cancer drabbar inte bara patienten utan även familjen och arbetskolleger etc. Det blir ofta en kronisk sjukdom i åratal. Överlevnadsprocenten är i topp i Sverige bland annat när det gäller bröstcancer, där bara USA och Island har bättre siffror. Mot prostatacancer, som förr eller senare drabbar nästan alla män, kan man inte göra så mycket mer förebyggnade än att äta mer tomater!

– Vi måste fortsätta att fokusera på innovation, menade Rose. Det behövs för Sverige har tappat i konkurrenskraft på området. I USA kan man tydligt se att vården är bäst där forskningen är störst. Det är två sidor av samma mynt. SUS är jämförbar med Mayo University, som inte är i absoluta toppen men ändå bland de allra bästa i USA.

I nya Ideon Life Science Village, som flyttar in efter AstraZeneca i Lund, ska världsledande forskning bedrivas och ett nytt centrum för innovation inrättas med en ny företagspark, vården ska utveckla ett lean-perspektiv.

Carsten Rose är en man som säger vad han tycker:

– Sverige har för många sjukhus därför att det är svårt för lokala politiker att lägga ner dem. Vi har också sex olika cancerregister i stället för ett, vilket är ren dumhet. Vi saknar patologer trots att de är en nyckelkategori som utvecklas starkt i resten av världen.

text och foto: MATS NYGREN

14 olika journalsystem skapar kaos i vården

Det finns 30.000 datorer eller digitala apparater enbart på sjukhuset i Lund, även om åtskilliga är ”singelpoint-apparater”, utanför nätverken. Dessa läser av ett värde eller utför en operation.
Det finns också 14 olika journalsystem i sjukvården bara i Lund. Att få dem att fungera ihop är i det närmaste omöjligt av flera olika skäl. Exemplen visar att utmaningen att integrera det data-tekniska i vården är enorm.

– Svårigheterna med de ofta föråldrade journalsystemen har att göra med olika plattformar och de olika inblandade företagens intressen, men också med olika medicinska databehov som till exempel tidsskalan. Medan många kliniker fungerar på en dygnsskala behöver intensivvården följa patienten i sekundskala, påpekar Boris Magnusson (bilden).

Att det har blivit så komplicerat i Lund beror på att pionjärer varit tidigt ute med lokala lösningar för olika kliniker. I till exempel Norrland, där datoriseringen skett senare, är situationen bättre. Att i efterhand centralisera är svårt för man riskerar att förlora äldre data.

Projekt har startats för att skapa gemensamma vårddata men de har havererat efter att stora kostnader lagts ner i dem. Boris Magnusson arbetar då hellre med inbyggd programvara i medicin-teknisk utrustning. Han tror mer på att utveckla den inbyggda mjukvaran i de upp till 50 miljarder apparater som snart förväntas snacka med varandra via ”Internet of things”.

– Ett avancerat exempel som vi utvecklat är kontinuerlig mätning av blodflöde i hjärnan online. Tio radioanslutna monitorer finns nu på NIVA i Lund där de används. Detta kräver integration med annan utrustning och kommunikation och att all information ska sparas så att man kan se sjuk-domens historia. Tanken är att få ut mer än tidigare av utrustning man redan har.

I ett examensarbete har en larmkommunikation utvecklat så att patienten själv kan meddela när han vill ha smärtlindring eller behöver kontrolleras.

I ett annat arbete har man en sensor för hjärtflimmer (som ett vanligt träningsband som mäter pulsen) kopplat via en smartphone till läkaren, som kan se när den ojämna pulsen då och då visar sig. Detta är ett samarbete med Sony Ericsson som en doktorand arbetar med. I framtiden kan det utvecklas till sladdlös EKG-mätning.

Mobil röntgen för äldrevården kan utvecklas så att patienter som fallit slipper onödiga sjukhus-transporter. I den kroniska sjukvården kan ventilatorer och syrgas regleras mer automatiskt med nya hjälpmedel.

Det är Boris Magnusson och några doktorander som arbetar med detta område på LTH. Genom portalen LABIB har de kontakt med en del andra teknologer inom vårdområdet och på SUS arbetar man tillsammans med Medicinsk Teknik, avdelningen som har ansvar för utrustning och upphandling.

text och foto: MATS NYGREN

Andra talare

Under LUCAS-dagen talade bland annat även Christin Lindholm om riskbedömning och säkerhet i med-tech, Kalle Åström om analys av ultraljudsbilder och Lars Bendix om problem och fördelar med ”open source” i programutveckling. Jonas Svensson från Epsilon talade om utveckling av embedded software i medicinsk teknik där han nämnde ett examensarbete från LTH – av Björn Jacobsen och Marcus NorgrenEven André Karlsson från Det Norske Veritas talade kritiskt om trender i programvaruutveckling.