lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Då och nu - veteranerna

Då: 15 professorer inför invigningen 1965.
Nu: Fyra av urprofssorerna - Karl Johan Åström, John Sundström, rektor Anders Axelsson, Bo Adamson och bokredaktör Skotte Mårtensson.

I LTH:s jubileumsbok intervjuades alla de åtta ursprungliga professorer, installerade 1965, som ännu är i livet. När samma krets bjöds in till en middag i Biskopshuset i början av november i år hade några förhinder och några stod inte att få tag i.

 

Men det blev ändå en mycket trevlig tillställning när Karl Johan ÅströmBo AdamsonGunnar Tyllered och John Sundström träffade rektor Anders Axelsson och jubileumsbokens redaktörer, Mats Nygren och Skotte Mårtensson.

 

Vi fick höra både bekanta och nya historier från äldre tider, men också ta del av en intressant diskussion om dagens situation och problem för LTH.

 

Bland annat tog man upp den gamla frågan om det var bättre förr, eller om studenterna var bättre förr. Karl Johan Åström som fortfarande har kontakt med undervisning menade att de bästa idag är bättre kunskaper än någonsin men också att spridningen är större.

 

Anders Axelsson menade att tack vare dagis och skolan har våra studenter lärt sig att ifråga­sätta och blivit kreativa medan t ex kinesiska studenter sägs vara repetitiva. Våra studenter av idag har också större perspektiv. Det väger upp svagare matematikkunskaper.

 

Bo Adamson tog upp det ointresse för teknik som brett ut sig och gett rekryteringssvårigheter i en generation där ”alla ville bli programledare i tv”. Alla beklagade att den obligatoriska praktiken försvunnit ur utbildningen. Åström föreslog att lärarna skulle utnyttja händelser i omvärlden mycket mer, ”varför inte t ex följa framväxten av Ideons nya höghus, Ideon Gateway, med V-studenterna?”

 

Att lärare borde gå på varandras föreläsningar som de första arkitektprofessorerna gjorde ansågs som en bra idé.

 

Åström menade också att det startats på tok för många högskolor i Sverige med för dålig forskning, men Axelsson menade att de små högskolorna trots allt gjort mycket för att öka utbildningen regionalt bland nya grupper.

 

Resurserna var generösa för de gamla professorerna: egen lön, pengar till en sekreterare och fyra assistenter och fem i verkstaden samt ett materialanslag på 560.000 kronor, motsvarande 10 miljoner i dagens penningvärde, hade Karl Johan Åström.

 

Han menar att yngre professorer kunde få bättre villkor idag om man också planerade för att trappa ner och eventuellt även lägga ner verksamheter när professorerna gick i pension.

 

Läroböcker fanns inte i början men skrevs av lärarna eller studenterna, veckoblad, påpekade Gunnar Tyllered, som hade god hjälp av sin sekreterare Gunvi Anderssion. Alla enades om att deras sekreterare var värda sin vikt i guld.

 

Projektarbete och case-studies lovprisades medan Åström kallade kurserna i ingenjörskunskap för nonsens. Vattenhallen hyllades som åtgärd för att öka teknikintresset bland barn och unga.

Text och foto: MATS NYGREN