lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Avgifter drabbar masterprogrammen hårt

LTH:s rektor Anders Axelsson och riksdagsledamöterna Ulf Nilsson (FP), Per-Ingvar Jonsson (C) och Margareta Pålsson (M).
Sven Lidin i berättartagen.

LTH:s förbindelser med utländska studenter är utomordentliga. Och när det gäller våra egna studenters studerande utomland är vi ledande bland tekniska högskolor i Sverige. Men beslutet att införa höga studieavgifter för utomeuropeiska studenter har varit ett hårt slag, som minskat deltagandet i våra internationella masterprogram med 80 procent.

Den 18 november besöktes LTH av sju skånska riksdagsmän (alla läsare av LTH-nytt) och ovanstående var en liten del av den information de fick. I detta fall av Per Warfvinge, vice rektor med ansvar för internationalisering.

LTH har alltså flest studenter som studerar minst en termin utomland, nära 25 procent, vilket också är målsättningen.

De hitresande studenterna i olika utbytesprogram är nu över 400 per år. Utbyten finns dock inte med länder i Afrika eller med Indien, regioner som hittills varit högt representerade i våra internationella masterutbildningar.

De nio internationella masterutbildningarna har alltså tappat 80 procent av sina studenter sedan avgifterna för utomeuropeiska studenter infördes i somras. Från cirka 200 till cirka 40 av vilka bara några få har stipendier. Ett stipendiesystem måste byggas upp, påpekade rektor Anders Axelsson.

– Möjligen fanns det ett missbruk vid vissa högskolor som motiverar att man införde avgifterna, men Sverige skiljer ut sig från alla andra länder utom Danmark och till viss del Nederländerna, sa Per Warfvinge. I övriga Europa har man nominella avgifter på 500 till 1.500 euro. Här ligger avgifterna tio gånger högre – upp mot 15.000 euro, prisskillnaden är enorm, menar Per Warfvinge.

– Det har gjort det svårt att delta i mobilitetsprogram inom Erasmus Mundus, eftersom studenterna väljer bort svenska högskolor, sa Warfvinge.

Det var tydligt att riksdagsmännen, även de med erfarenhet från utbildningsutskottet, inte kände till att skillnaden är så stor.

– Utredningen som kommer med nya förslag om studiemedel vid utlandsstudier är bra, sa Warfvinge, men man har glömt bort dem som vill göra examensarbeten på företag utomlands liksom dem som sundspendlar.

För britterna, som fått kraftigt höjda avgifter på sina hemmautbildningar, kan svenska universitet bli ett intressant alternativ på sikt.

Riksdagsmännen, Ulf Nilsson (FP), Per-Ingvar Johnsson (C), Margareta Pålsson (M), Bo Bernhardsson (S), Anders Hansson (M), Johan Linander (C) och Boriana Åberg (M) fick mycket information under en hel förmiddag. Rektor Anders Axelsson talade om aktuella saker och f d riks-dagsledamoten och LTH-professorn Marie Wahlgren (FP) beskrev läget med ett rekordstort söktryck av studenter just nu som fördelaktigt men inte hållbart när kullarna snart börjar gå ner. Hon påtalade vikten av att elever får hjälp att fatta avgörande beslut för sina framtida yrkesmöjligheter redan i årskurs nio om de exempelvis väljer bort möjligheten att läsa avancerad matematik. Hon påpekade också att det som avgör programvalen till LTH ofta är att studenten mött en inspirerande lärare i gymnasiet, lärarna är oerhört viktiga, ofta avgörande.

Kanslichef PG Nilsson berättade om det arbete som pågår vid Trafikflyghögskolan, formellt en del av LTH, för att, trots den nya finansieringsformen som till viss del ska ske via Yrkeshögskolan, kunna fortsätta att ge pilotutbildning på kandidatnivå. Ett konsortium bestående av Region Skåne, Klippans kommun, Peab och LTH arbetar för att marknadsföra Ljungbyhed som ett centrum för flyg.

LTH ger sedan flera år ett högskoleingenjörsprogram i Järnvägsteknik i samarbete med Järnvägsskolan i Ängelholm. Trafikverket kommer inte längre att vara huvudman för Järnvägsskolan och arbete pågår nu för att knyta skolan närmare LTH.

Lena Winslott-Huselius berättade om LTH:s trafikforskare och visade upp nästa nya professor Tom Rye från Storbritannien, Lars J Nilsson talade om miljöforskning och Sven Lidin väckte stort intresse med sin berättelse om vad ESS och Max-lab IV kan betyda för Lund och regionen.

Text och bild: MATS NYGREN