lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Medaljförsedd yngling som styrt Kirunas malmkross

Karl Johan Åström, född 1934, var den näst yngste av de 28 professorer som installerades på LTH 1965. Han är också en av de absolut framgångsrikaste inte bara bland dessa utan bland alla LTHs professorer genom de 50 åren. När man möter honom kan man knappt förstå att så många år har gått. Han är fortfarande en yngling.

Åström har fått en rad framstående hedersbetygelser, t ex IEEE Medal of Honor, som han sätter allra främst, men också Kungliga Ingenjörs­vetenskaps­akademins stora pris 2002, KTHs stora pris 1985 och Quazza medaljen från International Federation of Automatic Control.

Född som son till en målare i Östersund väcktes hans intresse för teknik av en granne, Pelle Lithner, en kreativ radiohandlare, som också lagade elektronik för militär och sjukhus.

­– Pelle byggde bland annat en röntgenblixt som på ett ögonblick brände bort alla hår på hans ben, minns Karl Johan med ett leende.

Han berättar att han hade lätt för sig i skolan och så småningom valde den utbildning som var svårast att komma in på, teknisk fysik på KTH. Han gjorde också militärtjänst som mariningenjör och lärde sig laga radar, hydrofoner och allt annat elektriskt på en jagare.

– Ett jättebra komplement till civilingenjörsutbildningen.

Karl Johan Åström talar fortfarande med Stockholmsaccent, rappt som en kulspruta.

LTH ska vara glad att Karl Johan varit högskolan trogen i alla dessa år. Han har inte saknat erbjudanden från akademi och industri i Sverige och utomlands. Han var faktiskt, när intervjun gjordes, åter anställd på institutionen som senior­professor. Dock har det blivit många gästspel, “sabbaticals”, på främst amerikanska universitet och därmed kontakter med ledande regler­tekniker från hela världen.

Så sent som 2010 fick Åström utmärkelsen rubinförfattare av IET, The Institution of Engineering and Technology i Storbritannien för sina många artiklar.

På 50-talet undervisade Karl Johan på KTH samtidigt som han arbetade för FOA med det hemliga uppdraget att utforma styrning av de kärnvapenutrustade robotar som Sverige då planerade att skaffa sig. Det var superhemligt på den tiden.

1961 började han på IBM Nordiska Laboratorier i Stockholm för att studera hur processer skulle kunna styras av datorer. Några år vistades han vid IBMs laboratorier i Yorktown Heights och San José.

– Jag ledde en grupp men hade tryck på mig att ta över större och större grupper. Det var i tidigaste laget för jag ville gärna ha tid för egen forskning. Men så dök tjänsten i Lund upp och jag fick professuren.

– Jag hade aldrig varit i Lund men det såg trevligt ut med en högskola under uppbyggnad och blommande körsbärsträd.  Min hustru Bia och jag var här i maj och vi bestämda oss direkt att flytta till Lund. På hösten var jag igång med att bygga upp en ny institution.

Till de tidiga åtgärderna hörde att rekrytera en lektor: Gustaf Olsson rekryterades från KTH 1967 – senare blev han professor i Industriell automation. Budgeten var bra och Karl Johan såg till att bjuda in folk utifrån. Gästforskare har alltid präglat institutionen.

En tidig student som stannade på institutionen var Björn Wittenmark. Han gick nyligen i pension från tjänsten som prorektor vid Lunds universitet. Enligt Åström är det hans förtjänst att LU lyckades så bra i ansökningarna om Linnémiljöerna.

– När universitetsledningen ska utse sina kandidater kan det krävas förstånd på vad som är bra forskning, stor klokhet och beslutsamhet. Björn har alla dessa egenskaper.

Ett tidigt projekt drev han tillsammans med kollegan Bo Adamson för att styra klimatet i byggnader. Där förbrukas 40 procent av vår energi. Med de långa tids­konstanterna gjorde det inte så mycket att datorerna på den tiden var tröga. Exjobbaren Lars Jensen, numera professor i installations­teknik, ledde projekt­et. Tekniken överfördes till TAC (numera Schneider) och blev grunden till deras datorsystem för klimatreglering. Lars och Karl Johan delade 1993 Stora Energipriset med Åström.

Ett tidigt annat projekt av det udda slaget var när en dator på LTH styrde en malmkross i Kiruna via modem och telelinje!

Bortsett från att vara dekanus för Teknisk Fysik och ordförande i dator­styrelsen har han inte sökt sig till chefsuppdrag utanför institutionen. I bland har hans “korta stubin” talat på sammanträden, då han slagit näven i bordet för att få stopp på långa ältanden.

– Men sådant glömmer jag bort sedan. Därför blir han tyst när vi frågar efter hans dåliga minnen från LTH. ”Det har varit en fantastiskt trevlig tid”.

Åström har styrt sitt liv ungefär i femårsperioder, berättar han. Sedan har han bytt inriktning även om är smärtsamt ”för på ett nytt område blir man först refuserad”.

På sent 70-tal – ganska dystra år – pågick ett samarbete med Tele­metric och Euroterm i Arlöv som handlade om att reglera tjockleken i tillverkningen av plastpåsar. Mikroprocessorer och system byggdes och det var första gången Karl Johan hade kontakt med ett litet företag.

– Sekreteraren upptäckte att en professor kunde vara nyttig för jag översatte en broschyr åt henne.

Tillsammans med Thore Hägglund utvecklade Karl Johan metoder för att göra regulatorer som kan ställa in sig själva. Patenträttigheterna köptes av NAF Control i Stockholm, som anställde Tore, och satte upp ett kontor i IDEON för produktutveckling. Företaget förvärvades av Alfa Laval Automation, senare gick det upp i SattControl och det ägs nu av ABB.

Erfarenheter från USA hämtades också till LTH när utbildnings­programmet i Datateknik skulle startas på 80-talet. Idén att locka “ädel­stenarna” bland Lunds gymnasie­elever till LTH var också USA-inspirerad. Gemstone har nu pågått i tio år.

– Roligast har varit kontakten med alla duktiga personer, säger han. ”Att starta från scratch och bygga upp en institution av världsklass, som fortsätter lika starkt efter min pensionering”. Begreppet kritisk massa är viktigt. Man behöver inte vara jättemånga men några som drar åt samma håll och kan komplettera varandra.

– Sekreteraren är en nyckelperson på en institution. Eva Schildt blev tidigt anställd hos oss och hon har varit guld värd. Förutom att effektivt klara det administrativa har hon också sett till att det sociala fungerar.

På frågan om vilka råd han vill ge för framtiden kommer svaret ganska fort:

– Al Gore sa en gång att det är lätt att se hur ett land ligger till i konkurrensen. USA har kapacitet att vara i topp på alla områden. Det har inte Sverige, särskilt inte med 28 olika högskolor. Vi måste fokusera. Och hur länge håller det att bygga nästan helt på svenska studenter?

– En nisch att utnyttja i kampen om de bästa studenterna är våra goda villkor för kvinnor att göra karriär och samtidigt skaffa sig familj. Många tjejer ger tyvärr upp den akademiska karriären trots stor potential.

Text och bild: Mats Nygren

Fotnot: Intervjun med Karl Johan Åström är en förkortad version av de många intervjuer som ingår i LTH:s kommande jubileumsbok. Klicka här för att läsa mer om boken.

Framgångsrika studenter

Många av Karl Johan Åströms studenter och doktorander har lyckats i samhället, både inom akademin och i industrin. ”En lärare som inte överglänses av sina elever borde skämmas” citerar han från Leonardo da Vinci.

Hans efterträdare i Lund, Anders Rantzer, liksom Karl Henrik Johansson, KTH, och Lennart Ljung, LiTH, är alla ledare av Linnécentra.

Många av hans elever har fått professurer i reglerteknik, sex i Lund varav två emeriti, (Björn Wittenmark, Per Hagander, Tore Hägglund, Rolf Johansson, Karl-Erik Årzen, Bo Bernhardsson), tre i Linköping (Lennart Ljung, Torkel Glad, Lars Nielsen), en på KTH (Karl Henrik Johansson), en på Chalmers (Bo Egardt) och en i Uppsala (Torsten Söderström).

Doktorander finns som professorer även utanför reglerteknik: Bernt Nilsson, i kemisk apparatteknik, Jan Holst, avliden matematisk statistiker, Jan-Eric Larsson i informationsteknologi och VD i Goal-Art.

Åströms doktorer finns också på ledande positioner i stora företag som ABB, Ericsson, Volvo, Saab. Bengt Pettersson har varit VD för MODO. Hilding Elmqvist for till Stanford som post doc i datalogi och ledde senare utvecklingen av ett styrsystem på Satt Control. Företaget Dynasim byggde på hans doktorsavhandling och han är numera Chief Technology Officer för Dassault Systemes som köpte företaget.

Jonas Eborn och Hubertus Tummescheit startade företaget Modelon på IDEON. Per Molander gjorde en ovanligare karriär, han ledde den nya budgetplaneringen under Göran Persson och var sekreterare i Estoniautredningen.