lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

30 år med V-utbildning

Tomas Gustavsson tycker till om V-utbildningen på LTH, en utbildning som han själv gick för 30 år sedan. Foto: Göran Nilsson

– Jag tycker att utbildningen på V förberedde mig bra för yrkesrollen som konstruktör. Men utbildningen skulle kunna bli ännu bättre. Så sammanfattar byggnadskonstruktören Tomas Gustavsson V-utbildningen på LTH där han studerade för trettio år sedan. Han efterlyser bättre koppling mellan teknik och arkitektur så att de blivande ingenjörerna är bättre rustade för det samarbete som krävs för att resultatet ska bli bra byggnader.

I dag arbetar Tomas Gustavsson som byggnadskonstruktör i egen verksamhet med bas i en gammal tegelbyggnad strax intill Kulturen i Lund. Han arbetar framför allt med mindre byggprojekt där han kan ha ett nära samarbete med både byggherre och andra konsulter, inte minst arkitekter. De konkreta byggprojekten varvar han med att skriva böcker och handböcker. Just nu arbetar han med ett uppdrag från Riksantikvarieämbetet, som bland annat innebär att utifrån tidskriften Tegel spegla utvecklingen inom tegelindustrin under 50 år.

Hans yrkesval formades under tiden på LTH under slutet av 1970-talet och början av 80-talet, dit han lockades av ett intresse för matematisk-fysikalisk modellering och dess tillämpningar i yrkeslivet. Han såg också V-utbildningen som ett sätt att arbeta med miljöfrågor. Under utbildningstiden insåg han att det bredaste användningsområdet för de nyvunna kunskaperna finns inom konstruktionsområdet.

– I stort sett tycker jag att den utbildning jag fick var bra men jag har anledning att tro att den är bättre idag vad gäller den matematisk-fysikaliska modelleringen. Jag studerade under en brytningstid när arbetet mer och mer datoriserades. Idag finns kraftfulla datorverktyg som backas upp av utbildningen. Den är numera bättre på det som den siktar att utbilda till men skulle kunna utvecklas ifråga om samarbetet med arkitekter i byggprocessen.

När Tomas Gustavsson började sitt arbetsliv saknade han insikter och träning i ritteknik som han tycker att utbildningen borde gett honom.

Idag ser han rittekniken som ett sätt att kommunicera och därför tycker han studenterna har stor nytta av att lära sig rita och skissa. Vid själva skissandet ökar förståelsen för problematiken. Under utbildningstiden saknade han även mer inslag av praktisk byggnadsteknik. Exempel på praktisk byggnadsteknik är hur man väljer ut byggnadsdelar och hur de möts.

– Ett väsentligt ämne som tyvärr inte ges tillräckligt utrymme på utbildningen. Ett annat ämne som blivit viktigt för mig är arkitekturhistoria – kunskap om hur arkitekturen utvecklats är en stor tillgång i konstruktionsarbetet.

År 1996 återvände Tomas Gustavsson till LTH och började inledningsvis arbeta halvtid med ett forskningsprojekt om murverk i byggsystem, vilket så småningom ledde till en tekn.licentiatexamen.

Att arbeta med bärande murverk passade honom som hand i handske och han fick tillfälle att utveckla sina tankar om samspelet mellan arkitektur och teknik vilket varit mycket givande. Men han ser sig inte som något ”tegelfreak” utan mer som en generalist som framför allt är intresserad av hur man kan använda material så att man får ut optimalt av det.

– Varken arkitekt- eller ingenjörsutbildningarna förbereder de studerande tillräckligt på samarbetet mellan arkitektur och teknik. Kunskapsuppbyggnaden för en ingenjörsroll måste med nödvändighet vara mer systematisk till sin natur. För att förstå vår del i det hela och kunna förbereda oss på samarbetet skulle V-studenter behöva mer inslag av den projektinriktning som arkitekterna utbildas inom. Konstruktörsrollen är inte så gammal rent historiskt och skulle kunna utvecklas mycket, men det görs inte. De flesta nöjer sig med att sitta och räkna på konstruktionerna och intresserar sig inte för hur konstruktionsarbetet påverkar gestaltningsfrågorna.

Tomas Gustavsson tycker man borde försöka fånga upp de ingenjörsstudenter som också är intresserade av arkitektur och ge dem en bättre grund för kommande samarbeten med arkitekter. De bör få ökade kunskaper om arkitektrollen och omvänt bör arkitekturstudenter få möjlighet att få bättre kunskaper i ingenjörsrollen. En bra metod är att låta V-studenter möta yrkesverksamma arkitekter och A-studenter möta yrkesverksamma konstruktörer.

Uppdelningen under utbildningstiden cementeras sedan i arbetslivet. Man kan i dagens byggprojekt ofta se byggtekniska detaljlösningar som antingen enbart tillgodoser ögat eller den tekniska funktionen. Ofta saknas kombinationen – det gäller att skapa lösningar som är både vackra och funktionella.

– Vi ingenjörer borde intressera oss mer för skillnaden mellan det mätbara och det icke mätbara. Hur människor upplever material och konstruktioner, konstruktionernas materialitet eller materialverkan, borde vara en prioriterad fråga i ingenjörsutbildningen.

Tomas Gustavsson poängterar dock att det växt upp en del ingenjörsutbildningar, bland annat vid LTH i Helsingborg, som tar sikte på samspelet mellan arkitektur och teknik vilket han ser som mycket lovande.

Text och bild: Göran Nilsson

Läs om hur V-utbildningen ser ut i dag

Summary in English

Tomas Gustavsson, structural engineer in Lund, studied at LTH during the late 1970s and early 1980s. He thinks that his studies prepared him well for his work as a structural engineer, but that there is still room for improvement. He wants to see a stronger connection between engineering and architecture in order to better prepare students for their future careers. He believes that cooperation between those entities is necessary, and he would also like students to have more training in project-based work. Tomas Gustavsson has also worked as project manager for an interdisciplinary project at the Division of Structural Engineering at LTH.