lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

TEMA MEDICINTEKNIK - Hertz

Hellmuth Hertz skapade det medicinska ultraljudet

Hellmuth Hertz (t v) och Inge Edler på äldre dagar. Foto: Per Lindström

Hellmuth Hertz var en av pionjärerna för medicinsk teknik i Lund. Redan på 50-talet utforskade den unge fysikern i samarbete med hjärtläkaren Inge Edler hur man med ultraljud kunde undersöka ett hjärta i arbete. Idag har ultraljudet gått om röntgen som den mest använda bildtekniken i sjukvården.

Hertz var med i den första generationen av professorer vid LTH. Förutom ultraljudet la han också grunden för en annan världssuccé, bläckstråleskrivaren. Men i båda fallen var det i andra länder som dessa innovationer utvecklades till kommersiella succéer.

Hertz avled 1990. För något år sedan uppmärksammades hans insats i två olika böcker. Förre universitetsrektorn och fysiologen Håkan Westling skrev tillsammans med Hellmuths kollega Lennart Grahm från Institutionen för elektrisk mätteknik ”Med fysiken i blodet”. Den handlar om Hellmuth Hertz spännande liv.

Uppvuxen i Tyskland en släkt av fysiker med fadern som Nobelpristagare och farbrodern den som gav namn åt frekvensenheten Hertz och vänner som t ex Albert Einstein hamnade han under och efter Hitlertiden i amerikansk fångenskap innan fysiker som James Franck och Niels Bohr lotsade honom till professor Thorsten Gustafsson i Lund.

I hans familj fick han ett nytt hem och gjorde snart ny karriär. Från 1964 som professor på LTH. Den andra boken från Lund heter ”Ultrasound in Clinical Diagnosis” (utgiven av Kungliga Fysiografiska Sällskapet) och beskriver även ultraljudets vidare utveckling inom medicinen. Vid ett symposium i lasarettsaulan i fjor presenterade bokens alla författare var sitt avsnitt, bland andra LTH-professorn (emeritus) Kjell Lindström, som även varit chef för medicintekniken vid SUS (Skånes Universitetssjukhus).

Hjärtläkaren Inge Edler önskade en metod att se in i hjärtat och undrade om inte radar kunde användas. Radar hade utvecklats under kriget.

Nej, det trodde inte Hertz, som hört talas gan, men han kom att tänka å ultraljud som utvecklats för att öka ubåtar. Det var den 20 oktober 954 som ett levande mänskligt hjärta ör första gången skådades med en pparat som lånats från Kockums keppsvarv. Resultatet var ett användbart tvådimensionellt ekokardiografi, om visade hjärtats rörelser i realtid. En kamera framför scilloskopet egistrerade bilderna.

Mycket av den fortsatta utvecklingen skedde sedan bland Lunds läkare. Nils Rune Lindström provade på barnhjärtan, Stig Jeppsson undersökte barnmagar i Afrika och Lars Leksell urinblåsor, Bertil Sundén i Lund och Ian Donald i Gasgow började med det som gjort ultraljudet allra mest känt, fosterundersökningar. Flera olika missbildningar kunde pptäckas. Idag undersöks 97 procent av svenska foster i 18:e och 3:a veckan.

Med dopplerteknik kunde man se blodets rörelse. Kärl om exempelvis aortan undersöks och åderförkalkning kan upptäckas 15 år innan symtomen kommer. 80.000 svenskar undersöks årligen med ultraljud för grå starr, berättade Bernt Ehinger.

– Det var Sam Maslak på MIT som i samarbete med Hewlett Packard (HP) gjorde de första ultraljudsapparaterna. Idag säljs sådana för 6.000 miljoner dollar per år! berättade Kjell Lindström.

Ultraljud kan också användas för behandlingar som att t ex skjuta sönder tumörer och njurstenar. Utvecklingen går vidare med allt mer sofistikerade givare och mottagare, som kan återge både 3D och 4D. Idag är det datorkraften och elektroniken som sätter gränserna.

TEXT: MATS NYGREN