lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Vindkraft

vindkraft
Jörgen Svensson demonstrerar det vertikala vindkraftverk som just nu testas på M-husets tak.

På vindkraftens område har det skett en tiodubblad utbyggnad under 10 år. I fjor nådde den svenska vindkraften en installerad effekt på nära 3.000 MW och över 6.000 producerade GWh, därmed jämförbar med en kärnkraftsreaktor i elproduktion.

Även LTH har byggt ut sin kompetens på området genom att anställa Jörgen Svensson som biträdande universitetslektor på Avdelningen för Industriell elektroteknik och automation, IEA. Han är LTH-alumn med erfarenhet bland annat från byggnationen av två stora havsbaserade danska vindkraftsanläggningar.

Han anser att Sverige alldeles för lite satsar på havsbaserade anläggningar, som ju inte alls på samma sätt retar allmänna opinionen som vindkraftverk alltför nära bebyggda områden, om de ligger så långt ut att de inte syns från kusten.

Jörgen Svensson medverkade vid bygget av Nysted Havmöllepark med 72 vindkraftverk och som projektledare för Rödsand 2 med 90, båda söder om Lolland. De har en totaleffekt på 165 respektive 207 MWh och producerar 570 och 800 GWh.

Idag forskar han om vindkraft och smarta elnät och har dragit igång en ny grundkurs om vindkraft.

– Kursen på avancerad nivå är frivillig och inriktad mot storskaliga anläggningar och lockade 85 teknologer första gången. De kom från W, F, M och E. Där var även 7–8 utbytesstudenter, berättar han. Så ingen kan klaga på intresset!

Kursen omfattar såväl själva vindkraftverkens konstruktion som nätanslutningar, elsystem, projektering, drift och underhåll och det ingår ett verklighetsbaserat projekt.

Såväl i kursen som i forskningen samarbetar LTH med danska forskare och företag. I Danmark är vindkraften stor – även som industri – och de aktuella havsbaserade anläggningarna auktioneras ut till lägstbjudande, som sedan i 12–13 år är garanterade det kWh-pris de angett. I Sverige fluktuerar både kWh-pris och elcertifikatspris på ett sätt som gör att få vågar starta stora projekt, även om flera sådana är planerade och har fått byggtillstånd.

– Havsbaserade anläggningar stör inte folk och har visat sig vara bra för den marina miljön, en fristad för fisk och musslor, menar Jörgen Svensson. Det ingår också i planeringen att de ska tas bort när de gjort sitt efter c:a 40 år. Tekniken måste dock vara mogen och kvaliteten hög. En enkel reparation som görs på en timma till lands kan ta en vecka till havs!

Det kräver nya typer av elnät till havs. Bygger man upp sådana kan man sedan komplettera med solkraft och eventuellt även lagring av vätgas till havs. Högspänd likström med hög grad av automation i nätet kan användas. En doktorand på IEA forskar på sådana havsbaserade smarta elnät.

Jörgen själv disputerade 2006 på en avhandling om hur automation och information kan byggas in i elnät i kombination med en stor andel förnybara energikällor. Hans vision var att få in ”intelligens” i allt från vindkraftverk till hushållens apparater och elmätare, som automatiskt skulle interagera med elnätet. Vindkraftverken skulle t ex vid behov själva bidra med spännings- och frekvensreglering i nätet. Med sådana smarta nät kan man kraftigt öka kapaciteten för anslutning av vindkraft utan att bygga ut nätet. Om detta forskar nu en industridoktorand på E.ON och IEA.

På taket till M-huset finns nu ett litet vindkraftverk av en helt ny typ. Det är vertikalt med en enkel uppbyggnad utan växellåda etc. Den är enkel och robust med få komponenter och den rör sig saktare och stör därigenom mindre. Jörgen Svensson och IAE ska testa den nya typen i samarbete med Examec i Tomelilla.

TEXT OCH FOTO: MATS NYGREN

Vindkraften i Sverige ligger långt efter vattenkraften i kapacitet, men är den förnybara energikälla som därefter byggts ut längst. I effekt har det skett en tiodubbling på tio år. Solkraften ligger cirka tio år efter i utveckling och vågkraft utvecklas än så länge bara i experimentskala. Bakom den stora expansionen för vindkraften ligger dels en stark teknisk utveckling mot allt större och effektivare ”vindmöllor”, dels stora investeringar i nya verk.