lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Vad är artistisk forskning

Forskarskola i arkitektur
Michael Biggs.

Att forskning i ett skapande ämne som arkitektur inte är något självklart begrepp framgick tydligt av det samtal som fördes i det nyrenoverade A-huset den 9 februari när ResArc hade kick-off.

– Speciellt gäller det begrepp som ”research by design” och ”artistic research”. Kanske har vi där något att bidra med till övrig vetenskap, påpekade Fredrik Nilsson, professor i arkitekturteori från Chalmers. Han talade om sociala former och hållbarhet, komplext byggande och globaliseringens nya cityscapes som lämpliga ämnen, där akademi och praktik ska försöka mötas.

Michael Biggs, professor från University of Hartfordshire och universitetet i Sao Paulo, Brasilien, ingår bland ResArcs rådgivare och konstaterade att vi vet ganska lite om vad arkitektur-forskning är eller kan vara. Han efterlyste en hybrid mellan praktiken som alla arkitekter arbetar med och teorin som akademikerna söker.

– Det handlar inte om en enda väg utan om många, flera värdesystem, metoder, form och innehåll, frågor och svar, nytt språk, nya begrepp, text och bild, manifestering av erfarenhet.

– Vi har ingen på förhand given uppfattning om vad som definierar vår forskningsdisciplin. Vad är meningsfullt och relevant? Vad är kraven på slutprodukten – ska det vara en bok, en skissportfölj, en film? Ska eleverna skriva, rita eller på andra sätt redovisa resultat och gestalta förslag?

Laura Lee från Carnegie Mellon i USA har haft ett 40-tal egna doktorander och berättade om de råd hon gett Australiens regering om arkitekturforskning.

– Den ”tredje saken” är varken konst eller förklarande vetenskap, fast båda ingår. Termer som ”design thinking”, ”problem seeking”, ”problem solving”, ”integrated design” och ”integrated practice” nämndes. I praktiken behöver det här inte vara besvärligt för den enskilde doktoranden, som ofta sysslar med bara en aspekt

Hon hävdade att arkitekturen ligger efter vissa andra områden t ex affärsskolor med case-studier och ingenjörsskolor med öppnar studios.. Hon föreslog att studierna ska vara framtids-inriktade och utgå från den genererande frågan ”vad skulle hända om…”

– Man kan göra case-studies av hela byggprocessen med alla aspekter, även juridiska, tekniska, upplevelsemässiga och ekonomiska, föreslog hon. BIM och industriellt byggande är också intressant.

Sten Gromark från KTH talade om historiska tendenser: estetiska tolkningar är en minsta gemensam nämnare vad gäller individuella, historiska och samhälleliga intressen och tidsperspektiv är viktigt i alla gestaltande processer. Men han hävdade också att kritisk tolkning av arkitekturens roll i samhället är centralt för hållbarhetstänkandet inom arkitekturen.

Chatarina Dyrssen, skolchef på Chalmers, sa att forskningshistorien både är en styrka och en börda som vi ska bryta oss ur. Det är inte resultaten utan forskningskompetensen som är mest intressant för branschen idag.

TEXT OCH BILD: MATS NYGREN