lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Solenergi i byggnader

Solfångare arrangerade som en skuggande skärm över en balkong. Foto: MARIA WALL
Maria Wall. Foto: NINO SIMIC

Solenergi blir en viktig pusselbit om EU ska lyckas nå sitt mål om att alla nybyggnationer ska vara nära nollenergihus år 2020. Men vad hjälper det att tekniken fungerar – för det gör den – när stadsarkitekter och arkitekter saknar kunskapen och tycker att solfångare förfular byggnader och stadsmiljön?

De senaste åren har Maria Wall, arkitekt och tillika en av Sveriges mesta experter på energieffektiva byggnader, lett ett internationellt projekt inom International Energy Agency (IEA) som går ut på just detta: Att på olika sätt lära och underlätta för arkitekter att välja solel och solvärme vid nybyggnationer och renoveringar.

– Solfångare för el och värme bör planeras in redan när man projekterar för nya byggnader. Idag blir de alltför ofta något som man slänger på efteråt. De blir därför inte en arkitektonisk del av fasaderna eller taket.

Projektet med 14 deltagande länder som blir klart under 2012 utmynnar bland annat i riktlinjer för arkitekter och produkttillverkare, goda exempel av olika slag, branschseminarier och dialog med producenter för att få bättre produkter och projekteringsverktyg.

Nyligen fick Maria Wall i uppdrag från IEA och pengar från Energimyndigheten för att dra upp riklinjerna för hur ett liknande projekt för stadsplanering kan se ut. Detta projekt är tänkt att starta nästa år.

– Redan när en kommun säljer mark till en byggherre måste stadsplaneraren kunna ställa krav på att exempelvis solenergi ska ingå i bebyggelsen.

Men idag vet de inte vilka krav de ska ställa och vad som är lämpligt i ett område, säger hon.
För att kunna planera för solenergi måste man bland annat kunna bedöma solenergi-potentialen i relation till byggnadernas energibehov och områdets energiförsörjningssystem samt bedöma koldioxidutsläpp, ekonomi och arkitektoniska aspekter.

Också befintlig bebyggelse måste minska sin energianvändning. Då måste stads-planerare ha koll på sådant som vilka tak och fasadareor som får tillräckligt med sol för att vara lämpliga, vilka ytor som passar med tanke på arkitektur och kulturskydd och hur mycket energi solfångare kan tänkas bidra med.

Bakgrundsfakta: Sedan några år finns ett EU-direktiv om att alla nybyggnationer ska vara nära noll-energihus år 2020. Det betyder att byggnaderna ska producera lika mycket energi som de gör av med. Även befintliga byggnader ska bli mer energieffektiva. Vad ”nära” betyder är upp till varje medlemsland att definiera.

KRISTINA LINDGÄRDE