lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Spännande uppgift för forskarskolan ResArc

Forskarskola i arkitektur
Lars-Henrik Ståhl.
ResArc
Laura Lee diskuterar arkitekturforskning.

Den nya forskarskolan i arkitektur, ResArc – Swedish Research Shool in Architecture, har
redan ökat intresset för att forska i arkitektur. Och att forska ska då inte bara tolkas som
att ta reda på hur saker ligger till utan även att kunna designa hur de borde vara.

Den 9 och 10 februari träffades ett knappt hundratal personer i Lund för att konkretisera planerna på en gemensam forskarskola i arkitektur. Forskarskolan har fått fem miljoner/ år i sex år från och med halvårsskiftet 2011 av Formas.

Formas fann vid en utvärdering 2006 att svensk arkitekturforskningen behövde förstärkas och 2009 startade de fyra arkitektskolorna vid LTH i Lund, CTH i Göteborg, KTH i Stockholm och UMU i Umeå arkitekturakademin.se, som därefter har skrivit samordnade ansökningar om forskningsmedel. Förra året kom besked från Formas om 80 nya miljoner kronor till arkitekturforskning. KTH och Chalmers var sin ny forskningsmiljö och Lund fick huvudansvaret för
den nya forskarskolan, som professor Lars-Henrik Ståhl nu är föreståndare för.

Han och hans medarbetare har skapat en plattform för arkitektur och forskarutbildning. De erbjuder också en webbkontakt mellan alla de inblandade skolorna, vilket redan ökat kontakterna.

Lars-Henrik Ståhl hälsade välkommen och sa att arkitektur är en viktig del av den mänskliga materiella kulturen och att ResArc stöder framtidsinriktade studier i arkitekturhistoria. Framtida studier kan handla om allt från klimat och miljöpåverkan till konstnärligt uttryck och experiment med generativa processer. Som en följd av satsningen har Arkitektskolan i Lund fått tre nya doktorander, de andra skolorna något fler (3–6 per skola). Totalt finns 10–15 intressenter per skola, något färre i Umeå.

– Det här sätter prägel på institutionslivet, betydligt fler potentiella doktorander hör av sig. Vi kan efter flera års träda ta in nya doktorander och delfinansierar någon ytterligare. Vi känner av ett tryck, intresset har ökat och vi får många frågor, förklarar ResArcs studierektor Gunnar Sandin för LTH-nytt.

– Det har hittills varit lättare att få medel till nischade områden som miljö- och energi eller klimatanpassning, fortsätter han. Arkitekturens egen tradition och teori har precis som tidigare byggforskningen fallit mellan stolarna när det gäller forskningsråden. Det har lett till att antalet doktorander minskat när dessutom fakultetsmedlen krymper.

– Byggbranschen driver sedan en tid Bygguniversitetet medan arkitektfirmorna inte är inte lika kapitalstarka. ResArk ska ha ett särskilt fokus på teori och metod inom arkitekturens kärnområden som arkitekturhistoria, formgivning och arkitekturteori.

Forskarskolan ska ge en serie kurser, en per termin, som ger ungefär hälften av de poäng en doktorand behöver årligen. De är tänkta att gå i internatform med 2–3 träffar och däremellan egna uppgifter. Kurspaketen kan innehålla situationsorienterade uppgifter som att analysera förhållanden i en stad t ex. Lund arrangerar den första kusen denna vårtermin: ”Tendencies in architectural research.” Den ska hjälpa doktoranderna att positionera sig bland aktuella forskningsområden och nutida strömningar. Chalmers ger sedan en mer metodinriktad kurs i höst.

Doktorander från landskapsarkitektur, fysisk planering och andra områden kan ansluta sig till forskarskolan ResArc och vem som helst kan dessutom gå en enstaka kurs.

– Vi är beredda att hantera 30–40 doktorander i forskarskolan, men idealet är nog 20–30. Gestaltning, arkitekturteori i sociologiskt perspektiv, boendefrågor och hela designprocessen
med fokus på gestaltningen är tänkbara ämnen. Vår uppgift är att även hitta experimentella och konstnärliga forskningsformer, som komplement till vår traditionellt vetenskapliga tradition där man studerar förhållanden snarare än lämnar förslag. Båda traditionerna ska kunna hitta sin plats
i skolan, säger Gunnar Sandin.

– Vi hoppas att doktoranderna ska hitta samtalspartners, kompisar och biträdande handledare. De får tillgång gemensamma handledarpooler och seminarier. Särskilda kurser för handledare ska också organiseras.

– Vi vill med FORMAS-satsningens hjälp höja den vetenskapliga statusen vad gäller t ex internationell publicering. Svensk arkitekturforskning har generellt varit ganska dålig
på det, även om innehållet och samhällsförankringen funnits där, avslutar Gunnar Sandin.

Text och foto: MATS NYGREN