lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Tema: Energiforskning

Energiforskning inför stora utmaningar

LTH är den tredje största mottagaren av medel till energiforskning från Energimyndigheten.
Därtill kan vi lägga finansiering från Vetenskapsrådet, SSF, Naturvårdsverket, Europeiska kommissionen, industriföretag och många andra. Sammantaget gör det LTH till en av de viktigaste aktörerna inom svensk och nordisk energiforskning, och en eftertraktad partner i europeiska forskningsprogram.

Nyligen valdes vi ut av Bruel&Kjaer att vara deras partner inom energirelaterade tillämpningar av vibrations- och bullermätningar, i första hand inom vindkraftsområdet. Ett nytt avtal med E.ON lägger grunden för ett flerårigt forskningssamarbete.

Svensk energiforskningen står inför stora och spännande utmaningar. Energi- och klimat-politiska mål för 2020 och 2050 innebär långgående förändringar av energi- och transportsystemen i hållbar riktning. Resursmässigt, tekniskt och ekonomiskt är detta fullt möjligt, men det kräver bland annat en aktiv forsknings- och innovationspolitik. Det kräver även ny infrastruktur och politiska styr-medel som driver genomförandet.

I sitt underlag för beslut om forskning och innovation inom energiområdet lyfter Energimyndigheten fram fem prioriterade forskningsområden: fossiloberoende fordonsflotta, kraftsystem som klarar förnybar elproduktion, energieffektivisering i bebyggelsen, ökad användning av bioenergi och energieffektivisering i industrin. Inom alla dessa områden har LTH forskning med både bredd och spets! Några exempel på detta presenteras i detta temanummer av LTH-Nytt. Vi har också världsledande forskning inom förbränningsfysik, hybridfordon och mycket annat.

En av LTH:s styrkor är våra många samarbeten över institutions- och fakultetsgränser, med näringsliv, samt med andra högskolor och samhällsaktörer. SSF-projektet ”ICT-plattform för hållbara infrastrukturer” med Reglerteknik, IEA och andra institutioner tillsammans med KTH är ett av många exempel. Nätverket LU-Biofuels, som spänner över allt från policyanalys och systemstudier till bio-kemi och mikrobiologi är ett annat. Även här sker samarbeten, bland annat genom f3 (Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel).

En viktig lärdom är att bra energiforskning kräver en stabil bas i mer grundläggande vetenskaper såsom matematik, fysik, mät- och reglerteknik. Genom vår storlek finns en bred kunskapsbas att bygga på. Denna omfattar även biologi, ekonomi och samhällsvetenskap vid Lunds universitet. En
bas inom mer tillämpade ämnen, såsom materialteknik och betong, är också viktig. Det är svårt att dra gränserna för vad som kan betecknas som energiforskning, men för mig är området mycket bredare än vad som normalt menas. Det är en förmån att få arbeta inom ett område där det händer så mycket, dessutom vid ett universitet och en fakultet som är ledande.

LARS J NILSSON