lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Designad belysning i E-huset

Caféet finns numera på bottenplan. Pendellampor hänger huller om
buller för att möjliggöra flexibla bordsplaceringar.
Korridor med belyst vägg.
Enkätsvarare Martin Einemo.
Itong Wijoko.

Från mörkt och murrigt till användaranpassat och behagligt. E-huset, mitt på LTH:s campus, har fått ny inomhusbelysning. Och då handlar det inte bara om att lysrör bytts ut mot infällda spottar. Nej, här man gått ett steg längre och låtit de senaste forskningsrönen varit vägledande om vilken slags ljus som fungerar bäst för vakenhet, vila och lärande.

 

– Rätt inomhusbelysning har stor inverkan på bland annat hälsa, inlärning, produktivitet, sömn och aptit. Våra studier från på engelska skolbarn visar på samband mellan bra ljus och prestation, säger Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid LTH.

 

Hans forskningsresultat påminner om att vi är gjorda för att vistas i dagsljus. Det skiljer sig från konstljus genom att det har ett kontinuerligt spektrum. Det betyder att det finns energi inom alla våglängdsområden och ändras i intensitet och färgtemperatur över tid.

 

– I skolmiljöer behövs mer ljus på väggarna, ett så kallat omfältsljus. De skolbarn som hade tydligt omfältsljus presterade bättre i skolan, säger Torbjörn Laike med en liten reservation att hans studier bör upprepas för att verifieras ytterligare.

Dessa och andra forskningsresultat har ljusdesignerna Katarina Hennig tagit fasta på. I samband med att flera av LTH:s byggnader skulle renoveras och studiemiljöerna förbättras

fick hon i uppdrag att utforma belysningen.

 

Att anlita en ljusdesigner är fortfarande ganska ovanligt. Oftast brukar det vara arkitekten och en elkonsult som bestämmer belysningen, när det mesta annat är klart. Deras ambition handlar mest om att få till en jämn belysningsstyrka i förhållande till rumsstorleken.

 

– Om belysningen kommer in redan i början av ett nytt fastighetsprojekt kan det byggas in på rätt sätt och kostnaderna begränsas, säger hon.

E-husets ljussatsning innebär initialt en högre kostnad, men med närvarosensorer, energisnåla lampor och större andel riktat ljus blir energiförbrukningen lägre.

 

– Jag pratade precis med elkonsulten som berättade att energiåtgången i E-husets foajé har halverats jämfört med tidigare, säger hon.

 

Ljusets emotionella inverkan är dock det allra viktigaste för Katarina Hennig. Utifrån bland annat Thorbjörn Laikes resultat har hon därför genomgående jobbat med att låta ljuset definiera väggarna. På så sätt anpassas rummet till vårt stenålderspsykes behov av dagsljus. Samtidigt kan ett ”modulerat” rum upplevas större.

 

– I de flesta korridorer sitter armaturer i taket var ljus faller rakt ner på golvet. Så var det även i E-huset. Om man istället också belyser väggarna ser korridorerna större ut. Det blir också mer estetiskt tilltalande. Sammantaget blir det mer trivsamt att gå där, säger hon.

TEXT OCH FOTO: KRISTINA LINDGÄRDE

I Teknologkårens undersökning ”Hur mår teknologen?”
från 2007 klagade mer än hälften av LTH:s studenter på
sina undervisnings- och självstudielokaler. Särskilt mycket
gnäll fick E-huset. Undersökningen blev startskottet för
att skapa mer attraktiva studiemiljöer. LTH:s styrelse avsatte
15 miljoner kronor och först ut blev just E-huset.

Har du tänkt på den nya belysningen?

Martin Einemo:
Jag har tänkt på det
jättemycket. Det är
mycket, mycket bättre
nu. Numera träffas vi
oftast i E-huset. Det är
trivsamt att sitta här i
foajén.

Itong Wijoko:
Ja, den är bra. Ljuset
på väggen gör rummet
ljusare och det varma
ljuset från läslampan
är bra för att studera i.

Florinda Vinas:
Ja, jag tänkte på det
alldeles nyss. Belysningen
här i läsnischen
är både trivsam och
bra, vilket är ovanligt.
Annars brukar det varken
vara praktiskt eller
mysigt.