lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Biogas

biogas
Artikelförfattaren med två exempel på högavkastande grödor som hon testat för biogasproduktion i samarbete med SLU Alnarp.

I omställningen till förnybara bränslen i transportsektorn har vi i Sverige förutom el, etanol och biodiesel utvecklat ett fjärde alternativ: biogas. Biogas utgjorde förra året 12 procent (0,7 TWh) av de förnybara bränslen som användes för vägtransport, vilka i sin tur utgjorde 7 procent av den totala bränsleanvändningen.

Biogas produceras genom mikrobiologisk konvertering av olika typer av biomassa, som t ex hushålls-avfall, gödsel eller energigrödor. På LTH finns hög kompetens både kring metoder att använda enzymer och mikroorganismer för att producera biogas, etanol och andra förnybara energibärare. Systemstudier utvärderar också hela kedjan från bio massa till bränsle.

Forskningen visar att det finns många möjligheter att utnyttja biomassan effektivare än vad vi gör idag. Detta gäller t ex hushållsavfall, gödsel och odlingsrester som halm. Samproduktion av olika energibärare, som vätgas eller etanol och biogas, eller energibärare och kemikalier är aktuella forsknings-områden. Allt för att bättre utnyttja hela potentialen i den resurs som biomassan utgör.

När det gäller biogas från energigrödor uppstår nya frågeställningar, exempelvis hur biobränslen från energigrödor ska kunna uppfylla framtida hållbarhetskriterier. I vissa EU-länder används redan en stor andel av jordbruksmarken till produktion av energigrödor, t ex 16 % i Tyskland. Här har forskningen en viktig uppgift i att lyfta fram bioenergisystem som inte påverkar livsmedelsproduktionen negativt.

Frågeställningarna är tvärvetenskapliga och komplexa. Biogasforskning handlar inte bara om energi, utan även till exempel om förbättrad avfallshantering och minskade metanläckage, lämpligheten av processens restprodukt som biogödsel i jordbruket och möjligheten att skapa system som ger ökad markbördighet. En förutsättning är därför samarbete över disciplingränserna. I Lund sker detta i stor utsträckning inom forskarnätverket LU Biofuels.
Biogas är även ett hett ämne i regionen, och forskarna vid LTH är engagerade i arbetet med Färd-plan Biogas, ett projekt som syftar till att öka biogasproduktionen enbart i Skåne till 1–2 TWh/år och involverar flertalet av aktörerna i regionen. Biogasproduktionen i Skåne idag (2010) är 0,33 TWh, i hela landet 1,4 TWh. Skåne är det län som har störst biogaspotential i restprodukter, 2,9 TWh.

Färdplan Biogas är del i en nationell satsning där Skåne är utsett som pilotlän för grön utveckling. Huvudaktörer är Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Biogasforskningen vid LTH är viktig för att bidra till att lokala mål uppnås och att nationell kunskap byggs upp. Några av de större projekten är finansierade av Formas, Energimyndigheten och SIDA samt av företag som Eon Gas Sverige. En ny finansiär för biodrivmedelsforskning i Sverige är f3, Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels, f3.

Var biogasforskningen gör störst nytta är en svår fråga. Stor vikt läggs vid utvecklingen av mer kostnads-, resurs-, miljö- och energieffektiva system. Detta ihop med en hållbar produktion och användning av biomassa är en förutsättning för konkurrenskraftig och uthållig energiförsörjning.

TEXT: LOVISA BJÖRNSSON