lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Bättre prognoser för vattenkraft

Vattenkraft och klimat
Cintia Bertacchi Uvo och Kean Foster. Foto: KRISTINA LINDGÄRDE

Globala system av vindar och temperaturer kan ge en tydlig fingervisning om nederbörd och vattentillgång ett halvår senare, visar nya forskningsresultat. Detta är goda nyheter för vatten­krafts­industrin som vill förbättra sina prognosmodeller för att underlätta den långsiktiga vatten­planeringen – till gagn för ett stabilare och lägre elpris, förhoppningsvis.

 

Idag utgår man från statistik om hur temperaturen och nederbörden "brukar bli". Sådan information kan fungera hjälpligt vid normalår, men i takt med att klimatet förändras blir säkrare flödesprognoser ännu viktigare.

 

– En flödesprognos är särskilt användbar vid ”onormala” år, som årets milda vinter eller förra årets ovanligt snörika vinter, säger Cintia Bertacchi Uvo, professor i teknisk vattenresurslära vid LTH som utvecklat modellen tillsammans med Kean Foster, industridoktorand från SMHI. Tillsammans ska de ta fram en prototyp av prognossystemet. Att utnyttja deras prognossystem kan ge en 10-procentig förbättring av resultatet relativt de hydrologiska modeller som används idag.

 

Framförallt är det vårfloderna man vill ha koll på, eftersom de är dessa som ger årets största införsel av vattenmängder i dammarna och även innebär den största osäkerhetsfaktorn. Att beräkna prognoser för vårfloder skiljer sig markant från vanliga väderprognoser.

 

Hälften av vår el kommer från vattenkraft idag. Vattenkraften blir dessutom allt viktigare eftersom den kan regleras på sekunden, och därmed reglera andra växande energislag såsom vindkraft och sol­energi.

 

Text och foto: KRISTINA LINDGÄRDE