lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Notiser

Urval av LTH-relaterade notiser

Superborr till LTH
En borrigg som bekostas av Vetenskapsrådet ska efter sommaren levereras till LTH. Borren kommer från Atlas Copco och kan ta sig 2,5 km ner i jordskorpan. Den ska bland annat användas till att förstå vad som sätter igång bergkedjeveckningen samt om berget under Östersjön är tillräckligt tätt för att fungera som lock för ett koldioxidlager.

Läs mer om superborren här

Prisat miniapotek
Snabboteket är en affärsidé som går ut på att sälja receptfria läkemedel i små förpackningar för folk på språng. Idén tog hem första pris på 100.000 kronor i Venture Cup Syd. Bakom idén står LTH:aren Filip Larsson, tillsammans med vännerna Johan Bergenholtz, Jacob Lönroth, och Elisabet Joëlson. Filip studerade industriell ekonomi på LTH mellan 2004 och 2008. Genom förstapriset går nu Snabboteket vidare till Sverigefinalen i Venture Cup, som avgörs den 9 juni.

Mikrofluidisk plattform för cancerdiagnos
Professor Thomas Laurell vid institutionen för mätteknik och industriell elektroteknik får 2,1 miljoner kronor i bidrag från Stiftelsen för Strategisk Forsknings program Multidisciplinary BIO, som bland annat har som syfte att stärka samarbetet mellan Sverige och Japan. Pengarna går till ett projekt som syftar till att utveckla en mikrofluidisk plattform för att identifiera och karaktärisera enskilda cancerceller. Målet är att bygga en komplett analyskassett som snabbt ska kunna analysera gener hos enskilda cancerceller. Projektet bedrivs i samarbete med den japanske forskaren Teruo Fuji.

Bäst på fysik
Lunds universitet är Skandinaviens bästa på fysik och miljövetenskap. Detta enligt Quacquarelli Symonds, som varje år sammanställer rankning över världens bästa universitet. I år är första gången särskilda rankinglistor över fysik och miljövetenskap görs, och Lund hamnar på trettionionde plats i världen i sistnämnda kategorin, som toppas av Harvard. Bäst på fysik är Cambridge, enligt rankingen.

Misstag med lika förpackningar
Apotekaren och LTH-doktoranden AnnSofie Fyhr samt professor Roland Akselsson vid för ergonomi och aerosolteknologi på LTH har undersökt misstag vid behandlingar med koncentrerade kalium- och natriumlösningar. De kom fram till att en vanlig orsak till misstagen var att förpackningarna liknade varandra. Hemsjukvården svarade för nästan en tredjedel av ärendena. Svårigheter att kunna arbeta ostört, dålig belysning och läkemedel som placerats olämpligt var bakomliggande orsaker.

Populär dryckeskurs på LTH
Drycker, vetenskap och teknik vid LTH:s enhet för Livsmedelsteknologi var den fristående kurs på Campus Helsingborg som hade flest antal förstahandssökande inför vårterminen 2011. Över 80 personer ville vara en av de 25 studenter som fick lära sig om dryckers egenskaper och hur de tillverkas. Kursen tar även upp kroppens behov av vatten och hur vi bryter ned alkohol.

Miljoner till elforskning
När EU:s elnät kopplas ihop alltmer, elhandeln över landsgränserna ökar och vindkraft och solenergi står för en ökande andel av elproduktionen, blir det svårt att förutse flödena i stamnätet. Men ett automatiskt styrsystem, byggt med modern reglerteknik, kan lösa problemet. Tillsammans med kollegor i Lund och vid Kungliga Tekniska Högskolan får Anders Rantzer, professor i reglerteknik vid LTH, 19 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att jobba vidare med frågan

30 miljoner till forskarskola i arkitektur
Formas delar ut 30 miljoner till en ny nationell forskarskola i arkitektur för att stärka kvaliteten på svensk arkitekturforskning. Huvudsökande är Lars-Henrik Ståhl, professor vid institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH. Forskarskolan är ett nationellt samarbete mellan LTH, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Umeå universitet.

Ny utbildning i energieffektiva byggnader
I dag skapar nya krav på energisnåla byggnader nya krav på kunskap, en kunskap det inte finns tillräckligt av på byggföretag. Byggbranschen ropar därför högt efter personer med utbildning inom miljö och energi. Nu presenterar LTH sitt svar på ropet: en masterutbildning i ämnet energieffektiva byggnader, som planeras starta på Campus Helsingborg hösten 2012.

Maria Wall, universitetslektor och avdelningsföreståndare för Energi och Byggnadsdesign vid LTH är initiativtagare till och projektledare för den nya utbildningen, säger att det har forskats mycket om energieffektivisering men att det inte har omvandlats till utbildning. Det har uppstått en slags flaskhalseffekt. Företag vänder sig istället direkt till LTH:s forskare med frågan om de kan hyras in som konsulter.

– Vi har delvis hjälp till, men det är inte riktigt vår roll. Vi måste omvandla kunskapen till utbildning. Först då kan kunskapen spridas i byggbranschen, säger hon.

Masterutbildningen kommer att hållas på engelska och fokusera på byggnader för länder med kallt klimat, så som mellan- och norra Europa, Kanada, delar av USA och Ryssland. En valideringsprocess pågår för närvarande av utbildningen och beslut väntas senast till hösten.

Sara Hängsel

 

Forskarmiljoner ska ge snabbare dataöverföring i mobilnäten

Det blev storslam för LTH:s elektronikforskning när Stiftelsen för Strategisk Forskning delade ut pengar ur sitt ramprogram för elektronik- och fotoniksystem. Sammanlagt 82,1 av totalt 160 miljoner kronor får LTH-forskarna under den närmaste femårsperioden.

– Vi bedömer strategiskt relevans och vetenskaplig kvalitet på ansökningarna och där låg Lund bäst till i denna utlysning, säger Joakim Amorim, handläggare på SSF.

• 27 miljoner kronor går till Fredrik Tufvesson med ett projekt om distribuerade antennsystem för högeffektiva trådlösa system

• 29 miljoner går till Pietro Andreani med projektet DARE – Digitalt Assisterad RadioEvolution

• 26 miljoner kronor går till Krzysztof Kuchcinski med ett projekt om högpresterande inbyggda system

Läs fler detaljer här

Tisdagsafterwork med forskningsinsikt


Hur ser morgondagens bilmotorer ut? Det kan ingen svara på, men LTH-forskare inom förbränningsmotorer har flera projekt för att effektivsera och förnya dagens bränslemotorer. På en jubileumspub berättade Per Tunestål, docent i förbränningsmotorer, om aktuell förbränningsmotorforskning på LTH. Publiken drack öl och lyssnade intresserat.

Varje tisdagskväll i läsveckorna under våren har en jubileumsbetonad afterwork ordnats i Pub Cornelis i Kårhuset. Samtidigt har en forskare presenterat något aktuellt ämne. Syftet är att studenter, medarbetare och alumner ska ges möjlighet att få en bättre inblick i forskningen på LTH.

Ämnen som presenterats under våren är bland annat jordbävningar i nanoformat, testning av mjukvara, skolbränder, intelligent trafikövervakning, klimatförändringar, välfärdsbakterier, förfalskade läkemedel samt design för äldreliv.

Se jubileumsbilder här