lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Greenchem

Mera snack i kemifabriken oljar projektmaskineriet

Akademiker och näringsliv alltför ytligt insatta i varandras verkligheter. "Prata mera", säger Josefin Ahlqvist, forskningssekreterare för Greenchem.

Ett av de större forskningsprojekten på LTH, Greenchem, avslutades vid årsskiftet. De senaste åtta åren har forskare i bioteknik utvecklat grön kemi - industriell bioteknik - i dialog med de företag som ingått i projektet. Mer specifikt har man tagit fram metoder för hur växter ska kunna ersätta mineralolja för att göra plaster, lacker och andra miljövänliga kemikalier.

Idag är industriell bioteknik en sällsynthet men lär bli en ren och skär nödvändighet den dag då oljepriset skjuter i höjden.

Josefin Ahlqvist, civilingenjör i bioteknik och forskningssekreterare i Greenchem, har nyligen sammanställt en slutrapport till forskare, företag, politiker samt finansiären Mistra. Hon och hennes forskarkollegor är nöjda: Utöver en viktig kompetenshöjning har de utvecklat flera nya enzymer och processer, varav flera kommer att användas.

– Greenchem har varit framgångsrikt. Det beror på att alla deltagare har varit enormt engagerade samtidigt som Mistra har varit en mycket lyhörd finansiär, säger Josefin Ahlqvist.

Trots det anser hon och flera andra att vissa saker kunde ha gjorts ännu bättre.

– Vi skulle ha behövt prata mer med varandra mer i början. Nu hade vi för bråttom in i labbet, säger hon, men tillägger att finansieringssystemet förstärkte ”bråttom-beteendet”:

– Eftersom vi fick en pott pengar att förbruka varje år blev det en intensiv start med många doktorander som skulle anställas på en gång. Det är ganska vanligt att forskningsprogram får medel att förbruka på årsbasis på det här sättet. Men det vore bättre om man istället fick disponera sina pengar fritt över ett par års tid, tycker hon.

Så här i efterhand kan hon se att akademiker och näringsliv till en början var ganska ytligt insatta i varandras verkligheter. Något som inledningsvis resulterade i en hel del skott från höften.

– Givetvis måste man prova sig fram, annars hade man ju inte behövt forska. Men ibland la forskare krut på att utveckla lösningar som det senare visade sig att företagen inte hade intresse av att använda. Företagen kastade ut ett problem som de senare blev förvånade att vi kunde lösa, säger Josefin Ahlqvist.

Om företagen inte alltid hade koll på vad forskarna faktiskt kunde åstadkomma saknade forskarna, å sin sida, ibland insikt i företagens verkliga behov och förutsättningar. Såsom att miljövänliga alternativ måste vara minst lika bra och billiga för att ett företag ska vilja lägga om sin befintliga produktion.

Vid en utvärdering nyligen tyckte flera deltagare att forskningens kommersiella värde borde utvärderats innan man satte igång. Exempelvis borde man ha tagit hjälp av lämplig expert för att testa idéernas praktiska nytta. Nu kom den här granskningen in på allvar först efter halvtid.

– Då bildade vi två grupper som leddes av varsin industrirepresentant. Dessa fick ansvar för att resultaten fick störst möjliga kommersiella potential. Detta upplägg blev alla väldigt nöjda med och det borde vi infört i ett tidigare skede, konstaterar hon.

Text och bild: Kristina Lindgärde

Snabbfakta

Antal forskare: Ca 35 forskare och 25 mastersstudenter, som bland annat har producerat nio doktorsavhandlingar och 25 examensarbeten.
Medverkande företag i projektet: IKEA of Sweden, AstraZenca, Perstorp, Prostista International, AAK (Aarhus Karshamn), Aco Hud Nordic, AkzoNobel Industrial Coatings, AkzoNobel Surface Chemistry
Budget: 70 miljoner från Mistra sedan starten 2003
Läs mer här: www.greenchem.lu.se