lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

LTH-nyheter i korthet

2015-06-03

Ett urval av snabba nyheter från Lunds Tekniska Högskola den senaste tiden

Så kan Sverige få mer solenergi

Byggherrar väljer bort solenergi för att de räknar på föråldrade, höga priser. Politiker ger otydliga signaler till bostadsrättsföreningar. Stadsplanerare anpassar inte detaljplanen efter solinstrålningen. En ny avhandling har kartlagt vad politiker, stadsplanerare, byggherrar och arkitekter bör bli bättre på för att Sverige ska få mer solenergi.

– Kunskapsbristen är en viktig förklaring till varför Sverige utnyttjar solenergi i mindre grad än många andra europeiska länder. För att klara det ambitiösa målet med att vi ska börja tillverka näranollenergihus år 2020 är det viktigt att ta bort flaskhalsarna. Solenergi har stor potential även i vårt land, säger Jouri Kanters, doktorand i energi- och byggnadsdesign vid LTH, som skrivit avhandlingen.

Här är några av Jouri Kanters viktigaste rön:

·         Byggherrar har en nyckelroll. Det är oftast de som avgör om solceller och solfångare sätts upp på nya byggnader.

·         Politiker kan skapa gynnsamma förhållanden för solenergi. Svenska politiker har delvis gjort detta, då man underlättat för privatpersoner att sälja överskottsel.

·         Stadsplanerare kan optimera en detaljplan så att alla byggnader får lika mycket tillgång till solinstrålningen. Detta görs inte idag.

·         Arkitekter bör de jobba närmare ingenjörerna för att göra simuleringsstudier som bland annat visar de bästa ytorna för att installera solenergi.

 

Bästa öppna källkoden utsedd

Uppfinnaren av Chunky, som skapar verklighetstrogna Minecraft-bilder, grundaren av poolsajten studiepoolen.se och en student som på alla plan bidrar med öppen källkod blir de första mottagarna av det nyinstiftade stipendiet för öppenkällkod-programmering, Lufoss.

Personerna heter i nämnd ordning Jesper Öqvist, Jacob Burenstam och Erik Bjäreholt och får tillsammans dela på dela på 20 000 kronor.

Jesper Öqvist, som vann doktorandkategorin, har bland annat utvecklat minecraftrenderaren Chunky, som kan automatgenerera högupplösta stillbilder från spelarens egen minecraftvärld. Den har snabbt blivit populär bland minecraft-spelare som vill föreviga sina egna världar och laddats ner hela 150 000 gånger.

Erik Bjäreholt vann studentkategorin och har genom sitt breda engagemang inom öppen källkod visat hur alla med kodkompetens kan bidra med stort och smått i både hobbyprojekt och stora, globala kodgemenskaper.

Jacob Burenstam kammade hem priset i nyutexaminerad ingenjör-kategorin nyutexaminerad. Jacob arbetar numera som utvecklare på Tribalbee men är även grundare av Studiepoolen.se.

 

Utvecklar livräddande kroppsantenn

Fem studenter på LTH har utvecklat en antenn som är optimerad för kroppsnätverk. Antennen gör att hjärtrytm och annan mätdata på ett bättre sätt kan skickas i nätverket till en mobiltelefon. Tanken är att rädda liv hos människor med hjärtfel genom att i god tid varna för kommande akuta situationer. Antennen är ett projekt inom ramen för en projektkurs på LTH och är så bra att studenterna nu har kommit till final i en designtävling i Kanada.

Ära och pengar står på spel när tredjeårsstudenterna Georg Wolgast, Hampus Månefjord, Edvard Johansson, Alexander Israelsson och Casimir Ehrenborg styr kosan mot Vancouver den 21 juli i år. Det gör de för att försöka knipa förstaplatsen i IEEE Antennas and Propagation Societys (AP-S) designtävling.

Tävlingen går ut på att studenter ska utforma ett batteridrivet lågförbrukande BAN (Body Area Network)-antennsystem och lag från hela världen har kvalat in. Gerhards Grabbar, som teamet kallar sig, har knipit en av tre åtråvärda finalplatser och projektet har drivits inom ramen för projektkursen Elektro- och informationsteknik. Handledare har varit Anders Sunesson, adjungerad professor från ESS och Jakob Helander, doktorand på Teoretisk Elektroteknik.

Simuleringar, beräkningar, konstruktion och mätningar har resulterat i en för ändamålet väl fungerande ytvågsantenn tillverkad i billig teknik med koppar, glasfiberlaminat och lödtenn som huvudingredienser.

 

Nästan som på riktigt

Snart är avbildningarna vi ser i datorn lika realistiska som de vi själva upplever i verkliga livet. I datorspelen ska omvandlingen gå så fort som möjlig, helst i realtid.

Tomas Akenine-Möller och grafikgruppen på LTH forskar om algoritmer och tekniker för att skapa så realistiska bilder som möjligt.

– Vi eftersträvar fotorealism inom datorgrafiken och detta betyder att vi vill att bilden som vi räknar fram med hjälp av algoritmer i datorn så långt det är möjligt ska se ut som ett foto på samma riktiga objekt, säger Tomas Akenine-Möller.

Länge har man behövt tumma en del på kvalitén för att nå realtidsprestanda, men bildkvalitén under de senaste 10 åren förbättrats avsevärt i många spel och det blir lite bättre för varje år, menar Tomas Akenine-Möller. Förbättringarna beror inte bara på att mjukvarualgoritmerna blir snabbare och smartare utan även på att grafikprocessorerna blir bättre och snabbare.

– Vi har lagt mycket forskning på att förbättra de tekniker som finns i kislet i grafikprocessorerna. Detta eftersom realtidsgrafik handlar om att använda sig av grafikprocessorer för att räkna fram bilder med så bra kvalité som möjligt.

 

LTH-alumner bakom världens minsta termometer

LTH-alumnerna Magnus Birch och Zalan Blenessy är två av fyra civilingenjörspappor som har utvecklat världens minsta örontermometer FPOP. En termometer för barn.

Nystartade Vellingeföretaget Sensepeek består av de fyra civilingenjörerna Magnus Birch, Zalan Blenessy, Johan Hellman och Magnus Sjöberg. Till vardags arbetar de på andra teknikrelaterade företag, och på kvällar och helger har de utvecklat en nätt liten febertermometer som lätt går att stoppa i fickan och ta med sig. Termometern kallas FPOP, är liten, noggrann och kan avläsas utan att man behöver tända lampan och väcka sovande barn. Om termometern lyser grön är det ingen feber, röd så är det feber.

De fyra papporna har under vintern testat innovationen på sina egna barn såväl som bekantas febriga barn och man är nu redo att gå vidare med produkten. För att kunna starta massproduktion söker Sensepeek därför finansiering genom crowdfundingsajten Kickstarter.

 

Det kryllar av bakterier i dricksvattenrören

Forskarna har upptäckt att vårt dricksvatten till stor del tycks renas av ”goda bakterier” i ledningsrören och inte enbart i vattenverken som man tidigare trott.

Tror du att vårt dricksvatten är sterilt? Det är det inte. Ett glas rent dricksvatten innehåller en miljon bakterier. Men det är som det ska vara, rent kranvatten innehåller alltid ofarliga bakterier. Däremot är kunskapen om dem nästan obefintlig. Men nu kan läget vara på väg att förändras.

Bakterier och mikrober växer i huvudsak till sig på insidan av våra vattenledningar vilket syns i form av en tunn, kladdig beläggning, en så kallad biofilm. Alla ytor från råvattenintag till kran är täckta av biofilmen.

Nya resultat av forskare i teknisk mikrobiologi och teknisk vattenresurslära vid LTH visar att artrikedomen av bakterier i vattenrören är enorm samt att bakterierna tycks spela en större roll än vad man tidigare trott. För det mesta positiv. Bland annat anar forskarna att en stor del av vattenreningen sker i ledningsrören och inte enbart i vattenverken!

Till följd av den här kunskapen kan man i framtiden kanske styra råvattnets kvalité så att de gynnsamma bakterierna kan rena ännu effektivare än idag.

De gynnsamma bakterierna gillar inte bara smuts. De frisätter också ämnen som ger god smak och lukt åt vattnet. Omvänt finns bakterier som visserligen inte förorsakar sjukdomsutbrott, men som kan vara en signal om att något inte riktigt står rätt till. Kanske att metallen börjar rosta eller att klorhalten inte är tillräckligt hög.

Den här kunskapen kommer väl till pass, nu när Sveriges ledningsnät från efterkrigstiden snart ska bytas ut för miljardbelopp.