lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Därför klarar LTH:s studenter lättare av studierna

2015-05-19

Leif Bryngfors är den som håller i trådarna för SI vid LTH

Hur gör man som nyss utflugen gymnasiestudent för att klara av de svåra studier som väntar på en teknisk högskola? Ett av svaren stavas SI och är ett akademiskt stödprogram som motverkar avhopp på utbildningen och hjälper nyblivna högskolestudenter att få bättre studiestrategi. På Lunds Tekniska Högskola har SI funnits sedan 1994 – med mycket gott resultat.

SI står för Supplemental Instruction, bygger på samverkansinlärning i grupper och syftar till att överbrygga de skillnader som finns i inlärningstekniker mellan gymnasium och högskola. Kort sagt: SI hjälper studenter att lyckas på utvalda inledande ”svåra” kurser i utbildningen.

För 20 år sedan var genomströmningen av studenter en angelägen fråga på många svenska lärosäten. Det fanns pedagogiska kurser för lärare men det fanns inget motsvarande med fokus på studenternas eget lärande.

– Vi såg att många studenter var ensamma i sina studier och vi ville se hur man kunde få dem att arbeta mer strukturerat tillsammans. Vi såg också att studenterna hade svårt att tillämpa studieteknik efter att de hört eller läst en bok inom det egna ämnet, säger Leif Bryngfors på LTH.

Tillsammans med Marita Bruzell Nilsson på MatNat ansökte han om utvecklingsmedel för att studera hur man kunde arbeta med lärande för studenter i grupp. Leif och Marita besökte ett antal universitet i USA och insåg att SI var en modell som skulle gå ganska lätt att anpassa till svenska förhållanden, vilket man också gjorde.

SI är ett komplement till den ordinarie undervisningen i en kurs. Tanken är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. SI sker i möten om ca 5-15 studenter där diskussionen leds av en äldre student. Den äldre studenten skall inte agera lärare utan hjälpa till att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet genom att ställa frågor, vara bollplank, initiera arbeten i smågrupper och koordinera presentationer av slutsatser.

I gruppen utvecklas då ett klimat där det handlar om att hjälpas åt för att uppnå en djupare förståelse för problemet. Det etableras ett förhållningssätt till lärande där de involverade ”lyfter” sig från detaljer till att se större helheter.

– Studenterna lär sig också att tänka på ett strategiskt och metodiskt sätt. I gruppen diskuterar och formulerar man både frågeställningar och argument och testar dem mot andras åsikter. Arbetet sker på ett lustfyllt sätt och man känner en stark samhörighet i gruppen, säger Leif Bryngfors.

Allt sedan 1994 ligger själva grundidén fast och den är väl förankrad i hela verksamheten. På LTH har man vidareutvecklat idén med fördjupad handledning av SI-ledarna. LTH har också infört fler tillfällen för självreflektion hos SI-ledarna, som efter varje möte skriver en loggbok om vad som gick bra och vad som kan förbättras

– Vi har också utvecklat och strukturerat utvärderingsarbetet vilket resulterat i ett stort antal vetenskapligt publicerade artiklar. Vi har också märkt av ett stort intresse för att föra in SI på gymnasie- och grundskola, säger Leif Bryngfors.

I världen finns idag fem center för SI, varav ett på LTH. Alla vid de svenska, norska samt danska lärosäten som idag använder sig av SI har utbildats på centret i Lund.

SI går att använda i alla ämnen och fokuserar inte på några särskilda studenter utan är till för alla.

– Vid LTH har vi valt att fokusera SI på kurser för våra nybörjarstudenter för att dessa skall komma in i studierna snabbt samt att se sina kamrater som en resurs i sitt studerande. De kurser som upplevs som svåra av nya studenter och som SI-verksamheten knyts till är i huvudsak kurser i matematik, kemi samt mekanik.

För att bli SI-ledare så finns en avancerad urvalsprocess där fokus är såväl på studieresultat som kommunikativ och personlig förmåga. Alla genomgår en tvådagars SI-ledarutbildning och därefter handleds, observeras och coachas personerna kontinuerligt så länge de är SI-ledare.

Varför ska man som student använda sig av SI?

– Det mest framträdande skälet till att delta på SI-möten är att dessa bidrar till en bättre förståelse av ämnet. Deltagarna förbättrar sina resultat, ökar sin motivation och utvecklar allmänna färdigheter såsom lagsamverkan, kommunikation och kritiskt tänkande. Studenterna formulerar själva frågeställningarna och bearbetar dem sedan tillsammans med andra i en grupp. Det sker i en värderingsfri miljö som gör att studenterna både vågar erkänna att de inte förstår och be om hjälp från gruppen. När man upplever att man kan bidra till att lösa eller förstå delar eller helheter växer självförtroendet och man vågar gå vidare och angripa även sådant som man vanligtvis inte tror sig klara av, säger Leif Bryngfors.

Han tillägger också att de studenter som verkar vinna allra mest på att delta i SI-verksamheten är SI-ledarna, som utvecklas inom allt från ledarskap och hantering av grupper till ansvarstagande plus att de ofta får en mycket djupare förståelse i ämnet de är SI-ledare i.

Framöver planeras att sprida SI till fler ämnen, på alla fakulteter. En etablering av en regional SI-plattform i samverkan med Kompetenssamverkan Skåne finns också på planeringen. Syftet är att nå ut med SI till gymnasieskolor och grundskolor i hela regionen.

Anders Frick

 

FAKTA – SI i siffror:

  • En student som har hög närvaro på SI producerar ca 12 hp mer under första läsåret än studenter som inte deltagit på SI.
  • Efter fem års studietid så är andelen som tagit examen mer än dubbelt så stor bland de med hög SI-närvaro jämfört med de som inte deltagit på SI.
  • Andelen som gjort avbrott är nästan 6 gånger lägre bland de med hög SI-närvaro jämfört med de som inte deltagit på SI
  • Av de studenter som inte gjort avbrott eller tagit examen efter 5 år är poängproduktionen nästan 30 hp högre bland de med hög SI-närvaro jämfört med de som inte deltagit på SI
  • SI utvecklades 1973 vid University of Missouri i Kansas City för att öka studentgenomströmningen i svåra kurser. SI som koncept har därefter fått stort genomslag och funnit en hemvist vid mer än 1500 högskolor och universitet i ett trettiotal länder.

Fotnot: 
Styrgruppen för Nationellt centrum för Supplemental Instruction vid LTH består av följande personer: Leif Bryngfors, Arthur Holmer, Pavla Kruzela, Lise-Lotte Mörner, Ingrid Svensson.

Läs mer:

Nationellt centrum för SI

Studiegrupper - SI