lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Hittar hjärtsvikt med nya matematiska metoder

2014-07-10

Johannes Töger har kombinerat metoder från olika matematiska områden, bland annat från olinjära dynamiska system som traditionellt använts för att beskriva kaotiska förlopp. Dessutom används så kallade partiella differentialekvationer för att ge en bättre bild av flödet i hjärtat.

Johannes Töger, doktorand på LTH

Med hjälp av magnetkamera och nya matematiska metoder har forskarna fått ett bättre verktyg för att titta på blodflöden i hjärtat. På så vis kan det bli lättare att identifiera hjärtsvikt, vilket är ett vanligt problem bland äldre människor.

Forskningen har utförts av doktoranden Johannes Töger, som arbetar på avdelningen för Numerisk Analys vid Matematikcentrum på Lunds Tekniska Högskola. Hans doktorsavhandling, som skrivits i samarbete med Avdelningen för Klinisk Fysiologi vid Medicinska Fakulteten i Lund, läggs fram i mitten av oktober.

Ett vanligt problem hos äldre är att hjärtats vänstra kammare blir stelare och inte kan fyllas ordentligt med blod. Detta gör att hjärtat inte heller kan pumpa ut tillräckligt med blod när kroppen behöver det, vilket leder till hjärtsvikt. Därför intresserar sig forskare mer och mer för hur blodet rör sig just när vänster kammare fylls. Tack vare magnetisk resonans­tomografi, MR, kan man se hur blodet rör sig in i kammaren.

Genom kombinationen av MR och nya avancerade matematiska metoder för att räkna ut hur blodet rör sig in i kammaren såg Johannes Töger och hans forskarkollegor att blodet bildar en speciell virvelrörelse.

Det har visat sig att virvlarna skiljer sig mellan friska hjärtan och vissa sjukdomar. Därför tror forskarna att virveln är det mest effektiva sättet att förflytta blod från vänster förmak till vänster kammare. Förståelsen för hur hjärtat pumpar växer för varje dag som går. Att förstå hjärtats funktion bättre kommer förhoppningsvis leda till säkrare diagnoser och bättre behandling av hjärtsjuka patienter.

– Vi har fått ett nytt verktyg att titta på blodflödet och vi kan visa saker som ingen förut har kunnat visa. Förhoppningen är att kunna säga vem som är sjuk och behöver behandling, eller åtminstone få fram mätbara värden som kan hjälpa till med det. Idag finns det nämligen inget bra sätt att bestämma svårighetsgraden för hjärtsvikt, säger Johannes Töger.

Anders Frick

 

Fakta om MR:

Redan på 1500-talet hade Leonardo da Vinci teorier om hur hjärtat pumpar. Men dagens forskare har ett övertag – moderna metoder för att ta bilder av det slående hjärtat inuti kroppen. Kunskap från dessa bilder används nu för att bota hjärtsjuka patienter, men det finns fortfarande mycket kvar att upptäcka.

Under 1980- och 1990-talet utvecklades magnetisk resonans­tomografi, MR. Med MR-tekniken kan man ta tydliga bilder av hjärtat i alla tänkbara vinklar helt utan farlig strålning. R:et står alltså inte för röntgen så som många tror. En fördel med MR är att ingen farlig strålning behövs. Med MR kan man också se hur blodet virvlar i hjärtat.

MR-tekniken använder ett mycket starkt, men helt ofarligt magnetfält för att magnetisera vattnet i kroppens vävnader. Genom att sända ut och ta emot radiovågor kan magnetiseringen mätas och användas för att ta bilder av kroppen. En stor fördel med MR-tekniken är att läkare och forskare kan ta bilder och filmer av hjärtat i alla vinklar och riktningar. MR kan också mäta hur blodet flödar genom hjärtat, vilket är av stort intresse i forskningen idag. En annan fördel är att ingen farlig röntgenstrålning används. Att utläsa förkortningen MR som magnetröntgen är alltså missvisande, eftersom ingen röntgenstrålning används för att ta bilder. Istället används magnetfält och radiovågor, som är helt ofarliga för kroppen.

 

Angående illustrationen och filmen här intill:

Bilden/filmen kommer från den här artikeln och visar blodflöde i hjärtat i en frisk person, visualiserat med hjälp av magnetkamera och nya matematiska metoder utvecklade på LTH i samarbete med universitetssjukhuset i Lund. Till vänster ses en visualisering med partiklar och till höger den nyutvecklade metoden, som kan visa hur en volym rör sig genom hjärtat.

Anders Frick


I dagarna kommer ett nytt nummer av tidningen LTH-nytt, tidningen om forskning, utbildning och innovation vid Lunds Tekniska Högskola. I det nya numret så berättar vi en hel del om forskning som kommer till nytta, i olika...[läs mer]


År 1964 kompletterades Lunds Tekniska Högskola, som då var under uppbyggnad, med en utbildning i arkitektur – landets tredje. Och samtidigt fick Lund sin första kvinnliga professor, Carin Boalt. Av de professorer som drog igång...[läs mer]


Visst var det en chansning när LTH-alumnen Rickard Olsson gick upp till chefen och sa upp sig från sitt välbetalda toppjobb. Men efter 13 år som sälj- och marknadsansvarig på olika företag inom elektronik- och...[läs mer]


Ett urval i notisformat av den senaste tidens nyheter om händelser och personer vid Lunds Tekniska Högskola[läs mer]


En wifiuppkopplad rökdetektor som kan lyssna, prata och blinka. Dessutom kan den varna för höga ljud samt mäta temperatur, luftfuktighet, ljus och partikelhalten i luften. Det är vad den tidigare LTH-studenten Nils Mattisson och...[läs mer]


När valet till rektor, prorektor och LTH:s styrelse avgjordes valdes Viktor Öwall, prof, Elektro- och informationsteknik, till rektor. Som prorektor omvaldes Annika Mårtensson, prof, Bygg- och miljöteknologi.[läs mer]


Det är dags att försöka summera mina sju år som rektor för LTH. Det har varit fantastiskt roligt och utvecklande att få arbeta som rektor. Livet brukar vara fyllt av ”ups and downs”. På LTH är det mest ”ups”.[läs mer]


Listor som rankar universitet och tekniska högskolor blir alltfler och allt viktigare. En av de främsta produceras av Jiao Tong-universitetet i Shanghai och omfattar 12.000 lärosäten i hela världen. Hur ställer sig universiteten...[läs mer]


Visar post 1 till 8 av totalt 37.
<< Första < Föregående 1-8 9-16 17-24 25-32 33-37 Nästa > Sista >>

Innehåll LTH-nytt 2014:2

Senaste nytt

Arkiv

Om tidningen

REDAKTION

  • Anders Frick (redaktör)

NOTISER

Inga nyheter i den här listan.