lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

LTH-nytt 2014:1 - Notiser

LTH-nyheter i korthet

Ett urval av snabba nyheter från Lunds Tekniska Högskola den senaste tiden

Så kan Sverige få mer solenergi

Byggherrar väljer bort solenergi för att de räknar på föråldrade, höga priser. Politiker ger otydliga signaler till bostadsrättsföreningar. Stadsplanerare anpassar inte detaljplanen efter solinstrålningen. En ny avhandling har kartlagt vad politiker, stadsplanerare, byggherrar och arkitekter bör bli bättre på för att Sverige ska få mer solenergi.

– Kunskapsbristen är en viktig förklaring till varför Sverige utnyttjar solenergi i mindre grad än många andra europeiska länder. För att klara det ambitiösa målet med att vi ska börja tillverka näranollenergihus år 2020 är det viktigt att ta bort flaskhalsarna. Solenergi har stor potential även i vårt land, säger Jouri Kanters, doktorand i energi- och byggnadsdesign vid LTH, som skrivit avhandlingen.

Här är några av Jouri Kanters viktigaste rön:

·         Byggherrar har en nyckelroll. Det är oftast de som avgör om solceller och solfångare sätts upp på nya byggnader.

·         Politiker kan skapa gynnsamma förhållanden för solenergi. Svenska politiker har delvis gjort detta, då man underlättat för privatpersoner att sälja överskottsel.

·         Stadsplanerare kan optimera en detaljplan så att alla byggnader får lika mycket tillgång till solinstrålningen. Detta görs inte idag.

·         Arkitekter bör de jobba närmare ingenjörerna för att göra simuleringsstudier som bland annat visar de bästa ytorna för att installera solenergi.

 

Bästa öppna källkoden utsedd

Uppfinnaren av Chunky, som skapar verklighetstrogna Minecraft-bilder, grundaren av poolsajten studiepoolen.se och en student som på alla plan bidrar med öppen källkod blir de första mottagarna av det nyinstiftade stipendiet för öppenkällkod-programmering, Lufoss.

Personerna heter i nämnd ordning Jesper Öqvist, Jacob Burenstam och Erik Bjäreholt och får tillsammans dela på dela på 20 000 kronor.

Jesper Öqvist, som vann doktorandkategorin, har bland annat utvecklat minecraftrenderaren Chunky, som kan automatgenerera högupplösta stillbilder från spelarens egen minecraftvärld. Den har snabbt blivit populär bland minecraft-spelare som vill föreviga sina egna världar och laddats ner hela 150 000 gånger.

Erik Bjäreholt vann studentkategorin och har genom sitt breda engagemang inom öppen källkod visat hur alla med kodkompetens kan bidra med stort och smått i både hobbyprojekt och stora, globala kodgemenskaper.

Jacob Burenstam kammade hem priset i nyutexaminerad ingenjör-kategorin nyutexaminerad. Jacob arbetar numera som utvecklare på Tribalbee men är även grundare av Studiepoolen.se.

 

Utvecklar livräddande kroppsantenn

Fem studenter på LTH har utvecklat en antenn som är optimerad för kroppsnätverk. Antennen gör att hjärtrytm och annan mätdata på ett bättre sätt kan skickas i nätverket till en mobiltelefon. Tanken är att rädda liv hos människor med hjärtfel genom att i god tid varna för kommande akuta situationer. Antennen är ett projekt inom ramen för en projektkurs på LTH och är så bra att studenterna nu har kommit till final i en designtävling i Kanada.

Ära och pengar står på spel när tredjeårsstudenterna Georg Wolgast, Hampus Månefjord, Edvard Johansson, Alexander Israelsson och Casimir Ehrenborg styr kosan mot Vancouver den 21 juli i år. Det gör de för att försöka knipa förstaplatsen i IEEE Antennas and Propagation Societys (AP-S) designtävling.

Tävlingen går ut på att studenter ska utforma ett batteridrivet lågförbrukande BAN (Body Area Network)-antennsystem och lag från hela världen har kvalat in. Gerhards Grabbar, som teamet kallar sig, har knipit en av tre åtråvärda finalplatser och projektet har drivits inom ramen för projektkursen Elektro- och informationsteknik. Handledare har varit Anders Sunesson, adjungerad professor från ESS och Jakob Helander, doktorand på Teoretisk Elektroteknik.

Simuleringar, beräkningar, konstruktion och mätningar har resulterat i en för ändamålet väl fungerande ytvågsantenn tillverkad i billig teknik med koppar, glasfiberlaminat och lödtenn som huvudingredienser.

 

Nästan som på riktigt

Snart är avbildningarna vi ser i datorn lika realistiska som de vi själva upplever i verkliga livet. I datorspelen ska omvandlingen gå så fort som möjlig, helst i realtid.

Tomas Akenine-Möller och grafikgruppen på LTH forskar om algoritmer och tekniker för att skapa så realistiska bilder som möjligt.

– Vi eftersträvar fotorealism inom datorgrafiken och detta betyder att vi vill att bilden som vi räknar fram med hjälp av algoritmer i datorn så långt det är möjligt ska se ut som ett foto på samma riktiga objekt, säger Tomas Akenine-Möller.

Länge har man behövt tumma en del på kvalitén för att nå realtidsprestanda, men bildkvalitén under de senaste 10 åren förbättrats avsevärt i många spel och det blir lite bättre för varje år, menar Tomas Akenine-Möller. Förbättringarna beror inte bara på att mjukvarualgoritmerna blir snabbare och smartare utan även på att grafikprocessorerna blir bättre och snabbare.

– Vi har lagt mycket forskning på att förbättra de tekniker som finns i kislet i grafikprocessorerna. Detta eftersom realtidsgrafik handlar om att använda sig av grafikprocessorer för att räkna fram bilder med så bra kvalité som möjligt.

 

LTH-alumner bakom världens minsta termometer

LTH-alumnerna Magnus Birch och Zalan Blenessy är två av fyra civilingenjörspappor som har utvecklat världens minsta örontermometer FPOP. En termometer för barn.

Nystartade Vellingeföretaget Sensepeek består av de fyra civilingenjörerna Magnus Birch, Zalan Blenessy, Johan Hellman och Magnus Sjöberg. Till vardags arbetar de på andra teknikrelaterade företag, och på kvällar och helger har de utvecklat en nätt liten febertermometer som lätt går att stoppa i fickan och ta med sig. Termometern kallas FPOP, är liten, noggrann och kan avläsas utan att man behöver tända lampan och väcka sovande barn. Om termometern lyser grön är det ingen feber, röd så är det feber.

De fyra papporna har under vintern testat innovationen på sina egna barn såväl som bekantas febriga barn och man är nu redo att gå vidare med produkten. För att kunna starta massproduktion söker Sensepeek därför finansiering genom crowdfundingsajten Kickstarter.

 

Det kryllar av bakterier i dricksvattenrören

Forskarna har upptäckt att vårt dricksvatten till stor del tycks renas av ”goda bakterier” i ledningsrören och inte enbart i vattenverken som man tidigare trott.

Tror du att vårt dricksvatten är sterilt? Det är det inte. Ett glas rent dricksvatten innehåller en miljon bakterier. Men det är som det ska vara, rent kranvatten innehåller alltid ofarliga bakterier. Däremot är kunskapen om dem nästan obefintlig. Men nu kan läget vara på väg att förändras.

Bakterier och mikrober växer i huvudsak till sig på insidan av våra vattenledningar vilket syns i form av en tunn, kladdig beläggning, en så kallad biofilm. Alla ytor från råvattenintag till kran är täckta av biofilmen.

Nya resultat av forskare i teknisk mikrobiologi och teknisk vattenresurslära vid LTH visar att artrikedomen av bakterier i vattenrören är enorm samt att bakterierna tycks spela en större roll än vad man tidigare trott. För det mesta positiv. Bland annat anar forskarna att en stor del av vattenreningen sker i ledningsrören och inte enbart i vattenverken!

Till följd av den här kunskapen kan man i framtiden kanske styra råvattnets kvalité så att de gynnsamma bakterierna kan rena ännu effektivare än idag.

De gynnsamma bakterierna gillar inte bara smuts. De frisätter också ämnen som ger god smak och lukt åt vattnet. Omvänt finns bakterier som visserligen inte förorsakar sjukdomsutbrott, men som kan vara en signal om att något inte riktigt står rätt till. Kanske att metallen börjar rosta eller att klorhalten inte är tillräckligt hög.

Den här kunskapen kommer väl till pass, nu när Sveriges ledningsnät från efterkrigstiden snart ska bytas ut för miljardbelopp. 




Belönade studenter

Årets stipendiater, fr vänster: Carl Löfquist, Nicole Mendoza, Fredrik Wibbels, Petra Hjort, Sandra Fridälv, Sandra Persson, Alexandra Lundqvist och Louis Andersson

Tekniska Föreningen i Hälsingborg delade ut stipendier till högskoleingenjörer för utmärkta examensarbeten 2014. Följande studenter blev belönade:

Carl Löfquist och Henrik Malm, byggteknik med arkitektur

"Utdragskapacitet för bygel och stång ingjuten i håldäckskanal"

 

Sandra Fridälv och Fredrik Larsson, datateknik

"Development of a monitor system for several different services"

 

Louis Andersson, elektroteknik med automation

"Design av nätaggregat med semi-variabel switchfrekvens"

 

Petra Hjort och Sandra Persson, byggteknik - järnvägsteknik

"Driftstörningskonsekvenser av ERTMS-implementering i Sverige"

 

Nicole Mendoza och Alexandra Lundqvist, byggteknik - väg- och trafikteknik

"Vinterväghållning - ur ett tillgänglighetsperspektiv"

 

 




Prisade för sina framsteg

Ett urval av priser och utmärkelser från den senaste tiden:

Examensarbete från VA-teknik på LTH har fått pris

Helena Parment och Sara Johansson har fått Rambölls pris för bästa examensarbete inom VA-teknik 2014 för sitt arbete Nitrifikationshämning i tvätteriavloppsvatten. Motiveringen för priset är att arbetet tar upp ett mycket viktigt och aktuellt ämne som undersökts på ett utomordentligt noggrant och systematiskt sätt, redovisat på ett mycket tydligt och lättförståeligt sätt. Det spännande resultatet visar att det går att hitta ”bovarna” och att det går att åtgärda problemet med en kreativ lösning. På LTH har arbetet handletts av docent Karin Jönsson vid Institutionen för Kemiteknik samt Lise Meitner-gästprofessorn Zaiton Majid från UTM i Malaysia.

Bilden visar Helena Parment och Sara Johansson vid prisutdelningen.

 

Charlotta Johansson - 125 000 kronor

Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons Forskarstipendium har tilldelats adjungerad professor Charlotta Johansson vid Reglerteknik på LTH. Pengarna ska användas för resor till UC Berkeley för att i samarbete med dem utveckla en undervisningsmetod för entreprenörskap.

 

Årets samhällsutvecklare på LTH

LTH-studenten Maria Lindqvist har tilldelats den nyinstiftade utmärkelsen "Årets samhällsutvecklare." Priset delades ut av Sweco och Skanska på Universum Awards, där även Sveriges mest attraktiva arbetsgivare bland studenter utsågs. Priset består av 10 000 kronor samt praktikperioder på både Skanska och Sweco.

 

Administrativ innovatör

Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz har fattat beslut om att Karim Andersson vid LTHs kansli tilldelas Lunds universitets administrativa pris 2015. Priset delas ut årligen för utmärkta administrativa insatser av innovativ karaktär som bidragit till universitetets utveckling eller för service och effektivitet utöver det vanliga. Priset är ett diplom och 15 000 kronor för egen kompetensutveckling.

 

Journalpublicerat TM-examensarbete om SI

Ett examensarbete som skrevs på TM-programmet i fjol har nu publicerats i den vetenskapliga journalen Supplemental Instruction Journal. Uppsatsen/artikeln som heter “Does SI Belong in Lower Secondary School? An Exploratory Pre-study in a Swedish Socially Challenged Area” och är författad av studenterna Johan Fredriksson och Erik Lindberg. Supplemental Instruction Journal är en amerikansk journal med säte i Kansas.

 

LTH:s supertalanger

Det är idel LTH-namn i topp när Veckans Affärer listar årets supertalanger. Högst upp på listan över nytänkare står Isabelle Olsson, industridesigner från LTH som numera jobbar för Google. Idag är hon designchef för Google Glass och står ständigt i rampljuset.

Samma listas femteplats innehas av Jan Erik Solem, lektor vid Matematikcentrum på LTH och grundare av Mapillary – en tjänst för crowdsourcade gatubilder som utmanar Google Street View.

Högst i topp på listan över hållbarhetsivrare finns Mehrdad Mahdjoubi, vars examensarbete om en snålspolande dusch blev succé.

 

Prisat logistikexjobb

RELEX Supply Chain Award har tilldelats LTH-studenterna Richard Lämsä och Sebastian Mattsson, I-programmet, för deras examensarbete ”Undersökning av inköp i detaljhandelsföretag – Att förstå effekterna av ett centrallager.”

 

Stora Infrastrukturpriset till LTH-studenter

Elina Hederberg och Helena Homle, som läser fjärde året på Väg- och vatten, har vunnit tävlingen "Stora Infrastrukturpriset" och tog emot priset priset och 25 000 kronor i Stockholm.

Deras lösning handlar om hur Sverige ska lära sig av Schweiz när det kommer till planeringsstrategi och tidtabeller gällande tågtrafik, samt hur man bättre ska kunna hantera den svenska vintern.

 

Pris till logistikforskare

Doktorand Sebastian Pashaei och professor Jan Olhager erhöll ”2014 Harry Boer Highly Commended Award” för rapporten ”The impact of global operations on product architecture” som presenterades vid årskonferensen för European Operations Management Association (EurOMA), Palermo, Italien. 

 

Prisade riskhanteringsstudenter

Studenter från civilingenjörsprogrammet i riskhantering skördade stora framgångar i examensarbetestävlingar tillhörande SWERMA (Swedish Risk Management Association) och IPS (Intresseföreningen för Processäkerhet). Einar Améen och Axel Andersson examensarbete ”Beroendeanalys ur ett flödesperspektiv – Utveckling av analysverktyg” utsågs till bästa examensarbete i SWERMA:s tävling. Mathias Lööf och Leo Kardell vann IPSs tävling med sitt examensarbete ”QRA with respect to domino effects and property damage”.

 

Fyra miljoner till bättre algoritmer

Pontus Giselsson har fått ”Ingvar Carlsson Award”. För de fyra miljoner kronor som ingår i utmärkelsen kan han skala upp sin forskning inom optimeringsalgoritmer. Förutom de 4 miljonerna i forskningsbidrag, ingår även en ledarskapsutbildning, samt ett personligt stipendie à 60 000 kr.

– Jag forskar på verktyg och algoritmer för matematisk optimering. Dessa kan appliceras inom vitt skilda fält såsom reglerteknik, medicinsk bildbehandling och machine learning för att nämna några, säger Pontus Giselsson.

 

 




LTH stärks när klustersatsning läggs ner

Efter att genom åren ha dragit på sig ett underskott på 4,6 miljoner kronor läggs Cluster55 ner. Det rapporterar nyhetstjänsten Rapidus. Klustersatsningen har bland annat sponsrat resor och andra aktiviteter för Öresundsregionens IT- och telekombolag, men nu är det slut med det. Verksamheten tas över av ledningen vid LU Open som planerar ett tätare samarbete med molninstitutet MAPCI och starka forskningsområden på LTH, vilket därigenom planeras leda till att LTH stärks inom dessa områden.




LU Racing till Tyskland

Varje år bygger ca 30 ingenjörsstudenter från olika sektioner på LTH en formelbil som tävlar mot andra internationella universitet i den årliga tävlingen i Silverstone, England. I år kommer man även att delta i ytterligare en lika stor tävling i Hockenheim, Tyskland. Tanken med konceptet är att låta ingenjörsstudenter får mer praktisk erfarenhet under sin utbildning för att på så sätt vara bättre förberedda inför arbetslivet. 




Nanometerpraktik med EU-hjälp

Nu drar Nanometer Structure Consortium igång ett av sina största projekt hittills.  Med 29 EU-miljoner i ryggen ska konsortiet locka hit tolv nya doktorander från utländska universitet för att forska på allt från nya typer av solceller och strömsnåla lysdioder till riskerna med nanotekniken. En central del av projektet är att de nya forskarna ska göra ett halvårs praktik ute i näringslivet. Bland de företag som engagerats finns Glo och Sol Voltaics, som själva knoppats av från nanometerforskningen i Lund, men även mer oväntade spelare som Volvo och Ikea. Heiner Linke, som tog över som ledare för nanometerkonsortiet förra året, hoppas att det i framtiden ska bli modellen för samtliga cirka 100 doktorander som ingår i konsortiet.




Innovationsmiljoner till mjukvaruskalning

Scalare (SCALing softwARE) som ska underlätta processen då mjukvaruutveckling skalas upp på företag har fått 20 miljoner kronor från Vinnova. Scalare leds av mjukvaruinstitutet Sigrun på LTH, och bland annat ska ett flertal fallstudier genomföras. Sigrun grundades 2010 och leds av vd Sten Minör.




Skypegrundare miljoninvesterare i LTH-dusch

Miljöteknikbolaget Orbital Systems tar in ytterligare sju miljoner kronor från Skype-miljardären Niklas Zennström. Investeringen finansierar uppskalningen av verksamheten där nästa steg är en installation av ett 50-tal vatten- och energieffektiva duschar på bland annat Malmö IP. Bakom Orbital Systems står Mehrdad Mahdjoubi som initierade utvecklingen av duschen i ett examensarbete på industridesignutbildningen på LTH. Duschvattnet från golvbrunnen samlas upp, analyseras och renas med partikelfilter, för att sedan direkt åter pumpas till duschhuvudet. På så sätt kan energiåtgången vid en dusch minska med 80 procent och vattenförbrukningen med 90 procent. Närmast ska bolaget bygga en fullskalig tillverkning av duscharna.




LTH-forskare stöttar småbolag

Fyra företag i projektet Creating Competitive Jobs kommer att få hjälp av LTH-forskare att utveckla sin företagsidé. Det är första gången som konceptet testas i Sverige och Danmark och i förlängningen ska de generera nya arbetstillfällen. Efter sållning och intervjuer har femton företag valts ut av totalt 89 sökande. De fyra företag som får hjälp av LTH är:

EkoBalans Fenix AB som ska utvinna fosfor från reningsverk genom att bygga fosforutvinningsanläggningar samt framställa gödselprodukter där fosforn är en råvara, med hjälp av forskare inom kemiteknik på Lunds tekniska högskola.

Aaxsus AB som ska ta reda på vilka frekvenser inom belysning som triggar beteenden hos oss människor samt göra belysningsarmatur för offentliga miljöer med inbyggd intelligens, med hjälp av forskare på LTH:s institution för arkitektur och byggd miljö.

Bioprocess Control Sweden AB som ska utveckla en webbaserad applikation tillsammans med forskare från institutionen Bioteknik på LTH, i syfte att effektivisera produktionen av biogas.

Norups Gård Bioraff AB som tillsammans med forskare på Bioteknik på LTH ska arbeta fram en helhetslösning för biogasproduktion och effektiv vattenrening. 




Karta hittar tak för solceller

Senast år 2020 ska Region Skåne vara helt fossilbränslefritt. Som en del i att stödja detta mål kartlägger nu regionen sina byggnader för att se var det passar att placera solceller.

Som utgångspunkt för inventeringen används en kartläggning som gjorts av alla tak i Lunds kommun, där även Skånes universitetssjukhus finns med. Denna genomgång har gjorts med hjälp av ett stort antal satellitbilder som visar takens läge i förhållande till solen. Sammantaget bildar det en "solkarta", som är framtagen i samarbete mellan Solar Region Skåne, Kraftringen, LTH och Lunds kommun.




Starkare träkonstruktioner med nytt sätt att limma

Ett nytt sätt att limma trä kan göra trähus och andra träkonstruktioner betydligare tåligare än tidigare. De kan till och med göra träet starkare än vad det var från början. Detta visar labbtester som utvärderat tekniken. Metoden utvecklades för flera år sedan av Per-Johan Gustafsson, professor i byggmekanik vid Lunds Tekniska Högskola, men nu hoppas han att den åter ska uppmärksammas.

Metoden är enkel. Istället för att bara använda lim lägger man också in en 1 mm tjock gummifolie i fogen. Detta gör konstruktionen mer stöttålig och kan bära mycket mera vikt. Den blir också fukttåligare och motståndskraftig mot sprickor.   




Pilotlinje för nanoteknikbolag

Det nanoteknikinriktade LTH-avknoppningsbolaget Sol Voltaics lämnar Ideon och flyttar över gatan till Active Biotechs byggnad i Lund. Där ska en ny prototypanläggning byggas, och målet är att den ska stå klar innan årets utgång.

Förra året tog bolaget in drygt 100 miljoner kronor från Energimyndigheten och privata investerare, och målet är att utveckla kostnadseffektiva solceller. Med bolagets teknik, kallad aerotaxy, kan solceller bli upp till 25 procent effektivare. I pilotlinjen som ska byggas ska nanotrådar för solceller kunna tillverkas med en årlig kapacitet på omkring 5 MW. 




IT-stöd för avancerad cancervård i hemmet

Vinnova har givit 13,4 miljoner kronor till projektet itACiH, som ska utveckla IT-stöd för avancerad sjukvård, framförallt för cancervård i hemmet. För att upprätthålla patientsäkerhet, trygghet för patient och effektivitet i verksamheten ska projektet utveckla nya former för mobil kommunikation - mellan patienter, sköterskor och läkare, mellan apparater i hemmet och avdelningen och mellan sjukhus och kommun. LTH:s Boris Magnusson är projektledare och den totala budgeten är 33,5 miljoner kronor.




LTH rekordborrar

Teknisk Geologi vid LTH har mobiliserat närmare 70 ton borrutrustning till trakten av Åre. Det är den så kallade Riksriggen, som förvaltas för Vetenskapsrådets räkning, som skall utföra det första riktigt stora vetenskapliga borrprojektet. Ett samarbetsprojekt med främst Uppsala Universitet men med deltagare från åtskilliga andra universitet och organisationer runt om i världen. Riksriggen, har Teknisk Geologi fått i uppdrag av VR att upphandla och implementera för hela det svenska geovetenskapliga samfundet. Det är även ett så kallat ”Nationellt uppdrag” för Vetenskapsrådet.

Kunskap om hur bergkedjor bildas är ett fokusområde vid denna borrning. Frågan om det finns organiskt liv på stora djup, hur grundvattnet uppträder därnere, hur gammalt vattnet är och hur varmt det är – det är andra saker som snart förhoppningsvis kommer att ges svar på. Utveckling av borrteknik är ett annat tema.

Efter flera år av upphandling, tester och förberedelser är det så dags att dra till fjälls, nära Åre där planen är att borra ett kärnborrhål till förhoppningsvis 2,5 km eller så djupt det går. Detta är sannolikt en av LTH:s mest omfattande fältoperationer någonsin. En borrplats, nära Högfjället kommer att hysa ett 10-tal personer dagligen från slutet av april till, som längst, september.




Förstapris i Nytt&Nyttigt

Kajsa Brange och Elin Lindqvist från Designvetenskaper på LTH respektive Företagsekonomi vid EHL, vann förstapris i tävlingen Nytt&Nyttigt för sin uppsats "How Can Idea Campaigns Generate Ideas to Trigger Innovation?". Handledare: Susanna Bill & Stein Kleppestø. Nytt&Nyttigt arrangeras av Vinnova och ESBRI, och syftet är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation och kommersialisering/nyttiggörande.




Pedagogisk inspirationskonferens

Lärare och administrativ personal inom tekniska utbildningar på högskole- och universitetsnivå bjuds in till den 8:e Pedagogiska Inspirationskonferensen, den 17 december 2014 vid LTH. Huvudsyftet är att öka möjligheterna till samverkan och till utbyte av pedagogiska erfarenheter. Organisatör är Genombrottet, LTHs pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet.

Max 100 deltagare. Anmälan sker på www.lth.se/genombrottet 




Prisad för ny KOL-metod

Jonas Jakobsson, nybakad civilingenjör i medicinsk teknik vid LTH, fick nyligen pris av Svenska Ingenjörers medicintekniska nätverk (Sv Ing MNT) för sitt examensarbete för en ny metod att ställa diagnos på andningssjukdomen KOL. Arbetet omfattar teori, mätmetoder, resultat och en prototyp för precisionsmätningar av nanopartiklar i lungan. Enligt Sv Ing MNT är den nya metoden överlägsen den som är standard i dagens sjukvård. En metodartikel är under utarbetning liksom en svensk patentansökan. 




Pulverteknik för yrkesverksamma

I höst erbjuder Lunds universitet en ny omgång en kurs inom pulverteknik för yrkesverksamma och doktorander. Kursen ges av lärare vid LTH och externa föreläsare i samarbete med Lund University Commissioned Education. Det finns en mängd olika pulver som används inom läkemedels-, kemi-, livsmedels- och metallindustrin. Behandling och hantering av pulver innebär också en rad olika steg såsom produktion av pulver, kontroll av storleken och typen av partiklar, transport, lagring, återupplösning, pulverblandning, etc. Syftet med kursen är att ge deltagarna en bättre förståelse samt verktyg som stimulerar nya idéer om hur man kan utveckla och förbättra pulverprodukter och processer. Round tables som anordnas inom vissa specifika områden som t.ex. reologi, pulverkarakterisering, granulering, agglomerering och bearbetning av metallpulver ska ge deltagarna möjlighet till fördjupning och kunskapsutbyte inom valda intresseområden. Kursen ges på engelska. Läs mer på www.education.lu.se




Innehåll LTH-nytt 2014:1

Artiklar

Nytt om namn

Notiser