lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Kraftsamling för nanoteknikfabrik i Lund

2016-03-23

Här i Science Village Scandinavia planeras för ProNano - en pilotproduktionsanläggning för nanoteknikprototyper

Nu kraftsamlar Lunds universitet och LTH för att realisera ProNano – en pilotproduktionsanläggning för nanoteknikprototyper. Universitetet har tillsammans med Region Skåne och RISE, statens ägarbolag för industriforskningsinstitut, tagit fram ett så kallat White paper som tydliggör satsningen.

– En satsning på industrialisering av nanomaterial i just Lund ter sig naturligt eftersom man just här lyckats kombinera världsledande materialforskning med etablering av ett antal företag där forskningen tas hela vägen till marknaden, säger Lars Samuelson, grundare av NanoLund vid Lunds universitet och initiativtagare till ProNano.

Det framtagna dokumentet beskriver bland annat Sveriges världsledande position inom forskning på nanomaterial, vilken stabil grogrund som krävs för vidareutveckling samt hur värdekedjan från grundforskning till produktion ser ut.

– Målsättningen med ProNano är att skapa ett vertikalt integrerat system kring svensk nanoteknik, som räcker från utbildning via grund- och tillämpad forskning hela vägen till produktion. Visionen är att skapa förutsättningarna för en svensk industri baserad på avancerade nanomaterial, säger Heiner Linke, föreståndare för NanoLund.

Nästa steg är att arbeta fram tillräckligt med underlag och samla tillräckligt med intresse för att kunna gå igång med byggandet av ProNano. Närmast på gång är att ta fram en affärsplan, föra dialog med möjliga intressenter såsom företag och investerare samt ordna de överenskommelser och tillstånd som behövs. Målet är att inleda byggnation under året. 

Viktor Öwall, rektor på Lunds Tekniska Högskola, betonar att detta bara är början på något som kan komma att bli jättestort – bara rätt förutsättningar ges:

– ProNano blir den första stora satsningen på̊ infrastruktur omkring ESS och MAX IV och kommer att stärka universitetets redan starka profil inom nanoteknik. Satsningen på nanomaterial är den första hörnstenen i utvecklingen av det ekosystem som behöver finnas runt anläggningarna, säger Viktor Öwall.

ProNano kommer vara en anläggning där instrument och tjänster håller högsta industristandard. Detta laboratorium ska ge tillgång till instrument i världsklass som gör att företag inom nanomaterialområdet inte behöver investera i egen infrastruktur utan kan hyra in sig på en delad infrastruktur. En annan tillgång för företagen kommer att vara kompetensen kring den excellenta nanoforskningen i Sverige med tanke på närheten till lärosäten och forskningsanläggningar i närområdet.

– Etableringen av en anläggning för pilotproduktion som ProNano som kan svara mot våra behov är livsviktigt för bolag som Sol Voltaics. I vår utveckling av nästa generations solceller för solpaneler räknar vi snart med att påbörja seriösa diskussioner med framtida kunder. Här blir det mycket viktig att visa på vår förmåga att producera solceller i mindre kommersiell skala, för vilket ProNano är avgörande, förklarar Magnus Ryde, styrelseordförande Sol Voltaics AB.

Sverige har en världsledande position genom stora satsningar på forskning inom nanomaterial, till exempel nanotrådar i Lund, grafen i Göteborg, magnetiska material och Upsalite i Uppsala, ytskikt och nanostrukturerade material i Linköping samt material för fotonik i Stockholm. Dessutom har Sverige satsat på storskalig infrastruktur inom materialområdet genom att investera i renrumsnätverket Myfab, värdskapet i den internationella neutronkällan European Spallation Source (ESS) och byggandet av MAX IV Laboratory, världens starkaste synkrotronljuskälla, vilka invigs 2019 respektive 2016.

Investeringar som görs i materialforskning i Sverige är betydande. Cirka 700 mnkr investeras årligen i enbart universitetsbaserad nanomaterialforskning. Investeringar som har gjorts i Myfab uppgår till minst 400 mnkr. Från Sveriges sida investeras det cirka 8,5 miljarder kronor i MAX IV och ESS under åren 2010-2025.

Anders Frick


Det blev stora framgångar för LTH och Lunds universitet i Vetenskapsrådets senaste tilldelning av forskningsmedel. Totalt tilldelades Lund cirka 350 miljoner kronor under den kommande femårsperioden, av de totalt runt 2,7...[läs mer]


Ett EU-finansierat forskningsprojekt ska göra framtidens korvar, biffar och andra charkuteriprodukter hälsosammare. Forskare vid Lunds Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och ytterligare fyra europeiska...[läs mer]


System som autonomt ska kunna fördela kapacitet och andra resurser som fysiskt befinner sig i det distribuerade molnet. Det är ett av sex beslutade projekt inom Wallenberg Autonomous Systems Program, WASP. Projektet med autonoma...[läs mer]


I år arrangerades ”Certec informerar” för 25:e gången på LTH. Certec är Avdelningen för rehabiliteringsteknik inom Institutionen för designvetenskaper vid LTH och Certec informerar är ett årligt seminarium för alla som är...[läs mer]


I början av december arrangeras ett så kallat hackathon på Lunds Tekniska Högskola. Då samlas omkring 200 personer med intresse för design och programmering i Kårhuset för att under en helg ta fram lösningar som hjälper andra...[läs mer]


I måndags lanserade de tre matematiksnillena Jacob Ström, Kalle Åström, och Tomas Akenine-Möller en interaktiv lärobok i linjär algebra. Sedan lanseringen har omkring 40.000 personer gått in på sajten för att lära sig mer om allt...[läs mer]


Inför en fullsatt aula av förstaårsstudenter berättade journalisten och ingenjören Zanyar Adami på en gång underhållande och allvarligt om hur det var att, som uppvuxen i en flyktingfamilj, börja på KTH 1998. [läs mer]


Närheten till Lunds tekniska Högskola var en viktig faktor när IBM övervägde var bolagets nya utvecklingscentrum skulle etableras. Valet föll på Skåne och Malmö/Lund-regionen och här kommer minst 300 IT-ingenjörer att anställas...[läs mer]


Visar post 25 till 32 av totalt 35.

LTH-nytt nr 2 - 2015

Redaktör: Anders Frick

Arkiv

Om tidningen