lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Kraftsamling för nanoteknikfabrik i Lund

2016-03-23

Här i Science Village Scandinavia planeras för ProNano - en pilotproduktionsanläggning för nanoteknikprototyper

Nu kraftsamlar Lunds universitet och LTH för att realisera ProNano – en pilotproduktionsanläggning för nanoteknikprototyper. Universitetet har tillsammans med Region Skåne och RISE, statens ägarbolag för industriforskningsinstitut, tagit fram ett så kallat White paper som tydliggör satsningen.

– En satsning på industrialisering av nanomaterial i just Lund ter sig naturligt eftersom man just här lyckats kombinera världsledande materialforskning med etablering av ett antal företag där forskningen tas hela vägen till marknaden, säger Lars Samuelson, grundare av NanoLund vid Lunds universitet och initiativtagare till ProNano.

Det framtagna dokumentet beskriver bland annat Sveriges världsledande position inom forskning på nanomaterial, vilken stabil grogrund som krävs för vidareutveckling samt hur värdekedjan från grundforskning till produktion ser ut.

– Målsättningen med ProNano är att skapa ett vertikalt integrerat system kring svensk nanoteknik, som räcker från utbildning via grund- och tillämpad forskning hela vägen till produktion. Visionen är att skapa förutsättningarna för en svensk industri baserad på avancerade nanomaterial, säger Heiner Linke, föreståndare för NanoLund.

Nästa steg är att arbeta fram tillräckligt med underlag och samla tillräckligt med intresse för att kunna gå igång med byggandet av ProNano. Närmast på gång är att ta fram en affärsplan, föra dialog med möjliga intressenter såsom företag och investerare samt ordna de överenskommelser och tillstånd som behövs. Målet är att inleda byggnation under året. 

Viktor Öwall, rektor på Lunds Tekniska Högskola, betonar att detta bara är början på något som kan komma att bli jättestort – bara rätt förutsättningar ges:

– ProNano blir den första stora satsningen på̊ infrastruktur omkring ESS och MAX IV och kommer att stärka universitetets redan starka profil inom nanoteknik. Satsningen på nanomaterial är den första hörnstenen i utvecklingen av det ekosystem som behöver finnas runt anläggningarna, säger Viktor Öwall.

ProNano kommer vara en anläggning där instrument och tjänster håller högsta industristandard. Detta laboratorium ska ge tillgång till instrument i världsklass som gör att företag inom nanomaterialområdet inte behöver investera i egen infrastruktur utan kan hyra in sig på en delad infrastruktur. En annan tillgång för företagen kommer att vara kompetensen kring den excellenta nanoforskningen i Sverige med tanke på närheten till lärosäten och forskningsanläggningar i närområdet.

– Etableringen av en anläggning för pilotproduktion som ProNano som kan svara mot våra behov är livsviktigt för bolag som Sol Voltaics. I vår utveckling av nästa generations solceller för solpaneler räknar vi snart med att påbörja seriösa diskussioner med framtida kunder. Här blir det mycket viktig att visa på vår förmåga att producera solceller i mindre kommersiell skala, för vilket ProNano är avgörande, förklarar Magnus Ryde, styrelseordförande Sol Voltaics AB.

Sverige har en världsledande position genom stora satsningar på forskning inom nanomaterial, till exempel nanotrådar i Lund, grafen i Göteborg, magnetiska material och Upsalite i Uppsala, ytskikt och nanostrukturerade material i Linköping samt material för fotonik i Stockholm. Dessutom har Sverige satsat på storskalig infrastruktur inom materialområdet genom att investera i renrumsnätverket Myfab, värdskapet i den internationella neutronkällan European Spallation Source (ESS) och byggandet av MAX IV Laboratory, världens starkaste synkrotronljuskälla, vilka invigs 2019 respektive 2016.

Investeringar som görs i materialforskning i Sverige är betydande. Cirka 700 mnkr investeras årligen i enbart universitetsbaserad nanomaterialforskning. Investeringar som har gjorts i Myfab uppgår till minst 400 mnkr. Från Sveriges sida investeras det cirka 8,5 miljarder kronor i MAX IV och ESS under åren 2010-2025.

Anders Frick


Det kostar mellan 10 och 40 miljoner kronor per år att göra hela Lunds bussnät elektriskt och driva alla stadsbussar på el istället för på gas eller diesel. Det visar en studie från en forskargrupp vid Industriell elektroteknik...[läs mer]


Anne L'Huillier och Sara Snogerup Linse är ordförande i varsin Nobelkommitté vid Kungliga Vetenskapsakademien; Anne för fysik och Sara för kemi. Båda har länge arbetat vid LU/LTH och tillhör de få kvinnor som är eller har varit...[läs mer]


Under Open Hack – Coding for Humanity, som hölls i Malmö i helgen, samlades studenter, företag och intresserade individer för att genom öppen källkod ta fram lösningar som kan underlätta vid bland annat katastrofer och humanitära...[läs mer]


Biomarkörer hittar cancern i tid. Det är rubriken på den populärvetenskapliga artikel som utnämndes till höstens bästa text i kursen Communicating Science på LTH.[läs mer]


Fem snabba frågor till Yens Wahlgren, webbredaktör på LTH:s kansli som på fritiden författat boken ”Liftarens parlör till galaxen”. Den handlar om 101 utomjordiska språk och uppmärksammades nyligen ibland annat Kulturnyheterna på...[läs mer]


I framtiden blir kollektivtrafiken mer flexibel. Bussarna kommer inte att gå tomma och de kör passagerare dit passagerarna vill, snarare än till en hållplats dit ingen egentligen vill. Detta scenario kan bli framtiden tack vare...[läs mer]


Platsbaserade lokala nyheter blir alltmer efterfrågade. Därför har Lunds Tekniska Högskola låtit startupbolaget Hoodin ta fram LTH Now – en webblösning och mobilapp som ger senaste nytt kring vad som sker på LTH:s campus i Lund.[läs mer]


Öppet hus i Designvetenskapers 3D-printslaboratorium idag lockade många nyfikna. Här kunde besökarna visualisera sina idéer – och göra dem till fysiska produkter.[läs mer]


Visar post 17 till 24 av totalt 35.

LTH-nytt nr 2 - 2015

Redaktör: Anders Frick

Arkiv

Om tidningen