WP4

Frivilliga styrmedel på konsumentnivå

Frivilliga konsumentinriktade styrmedel är nödvändiga för att möjliggöra övergången till hållbara energi-och transportsystem. Åtgärder som är tvingande, som till exempel vägtullar och skatter, har ofta begränsat stöd hos allmänheten och är politiskt svåra att genomföra.
 
Forskningen har redan visat att frivilliga styrmedel, som till exempel handel av utsläppsrätter för flygresor och klimatmärkning av mat, gör konsumenterna mer medvetna, erbjuder en möjlighet att testa nya regleringsformer och kan skapa legitimitet för framtida tvingande styrmedel.
 
Inom WP4 fokuserar vi på på tre områden där frivilliga åtaganden används:
 
  1.   Mobility management
  2.   Koldioxidmärkning
  3.   Frivillig handel med utsläppsrätter
 
Flera preliminära resultat har hittills framkommit, som bl a rör följande: 

I utvecklandet av projekt i syfte att minska klimatbelastningen är klimataspekten sällan den mest motiverande hos allmänheten. Istället bör projekten utformas så att de stimulerar samspelet mellan människors olika drivkrafter. Motivationsfaktorer såsom att stärka social samhörighet och/eller främja hälsan är oftare starkare för allmänheten, medan minskad klimatbelastning bäst uppnås som positiv sidoeffekt.
 
Tillit till klimatorienterade projekt handlar bara till en del om att vetenskapliga klimatexperter ska leverera bästa tillgängliga kunskap till människor. Tillit krävs även till andra medborgare och konsumenter i liknande situation som en själv. Exempelhushåll, som är föregångare, behövs för att andra hushåll ska kunna skapa sig en tillit till projektet.

Det är viktigt att över tid arbeta med beredvillighet att stödja klimatorienterade policylösningar. Även om man som en del av "allmänheten" ofta initialt är skeptisk till förändringar i planering och policies visar flera av de fall vi studerat att acceptens kan etableras över tid. Trängselavgifter i Stockholm är ett exempel på detta, men vi tar även upp andra i vår forskning. En initialt negativ opinion bör därmed inte hindra vidareutveckling av dialog, förankring och gemensamt utformad klimatorienterad planering och policy. 

Dessa och många andra resultat publicerar vi i ett antal tidskriftsartiklar, inom- och utomakademiska konferenser, samt i en internationell bok är planerad till slutet av programperioden.

Projektledare:
Docent Mikael Klintman
Forskningspolitiska Institutet, LU
Tfn: 046-222 38 97

• Utskriftsversion