lunduniversity.lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Thomas Johansson

Attacker i säkerhetens tjänst

Thomas Johansson gör livet svårt för hackers.


Med ökad digital kommunikationen
följer ökade säkerhetskrav. Annars blir såväl bankkunder som vanliga mobiltelefonpratare ett lätt byte för den som vill stjäla pengar eller spionera.

I botten av all säkerhetskommunikation finns krypteringsalgoritmerna. Utan sådana faller säkerheten som ett korthus.

I en av LTH:s röda tegelbyggnader sitter Thomas Johansson, professor i informationsteori och en av Sveriges få forskare i kryptering.

– Internationellt är forskningen stor, men här i Sverige finns bara vår lilla grupp. Vi skulle behöva bli några fler så att ingenjörerna kan de här frågorna ordentligt när de kommer ut i arbetslivet.

Tillsammans med sina kollegor har Thomas Johansson bland annat konstruerat en krypteringsalgoritm som visade sig vara så bra att den tillsammans med två andra är standard i alla mobiltelefoner världen över. Den transformerar ditt tal, dina sms-texter och övrig kommunikation till obegriplighet under den tid den färdas till mottagaren.

Det finns olika typer av krypteringstekniker. Lundaforskarnas algoritm, som fått namnet ”Snow”, är ett strömchiffer som döljer meddelandet med brus. Andra varianter är att stycka upp meddelandet i bitar, så kallade ”blockchiffer”.

Till Snow-algoritmens förtjänst hör att den tar lite plats. Den sitter i telefonens hårdvara och där är trängseln enorm.

– Att göra kryptoalgoritmer i sig är inte så svårt. Den stora utmaningen är att hålla den slimmad och samtidigt tillräckligt robust, säger han.

I modifierad form gömmer sig denna och andra algoritmer också i mjukvaran på datorer och i så kallade RFID-taggar. De senare finns i bland annat passerkort, busskort, pass och digitala bilnycklar.

Krypteringsforskarna utvecklar ständigt nya algoritmer. Men framförallt förbättrar de befintliga - genom attacker.

– Vi attackerar den från olika håll för att upptäcka svaga punkter. Resultaten publicerar vi löpande i vetenskapliga tidskrifter och vid konferenser. När någon algoritm visat sig tillräckligt vattentät inlemmas den så småningom i industrins produkter.

Men även sådana kan behöva bytas ut efter ett tag. För några år sedan lyckades exempelvis en forskargrupp från Belgien och Israel knäcka ett av de vanligaste krypteringssystemen för billås med fjärrstyrda nycklar, ”KeeLoq“. 

Den stora drivkraften för Thomas Johansson är, föga förvånande, problemlösandet. Studenterna är också inspirationskälla. Tidsbristen kan dock bli en stressfaktor.

– Jag har lovat en kollega i Schweiz att vi ska skriva en bok om strömchiffer ihop. Det ångrar jag nästan ibland, säger han med ett leende.

Text och bild: Kristina Lindgärde, november 2011

Snabbfakta

Namn: Thomas Johansson

Arbetar som: professor i informationsteori

Ålder: 44

Familj: Fru och tre barn, två pojkar på 17 och 12 år samt en dotter på 10 år.

Intressen: ”Jag gillar sport och spelar lite tennis ibland. Tidigare spelade jag en hel del volleyboll. Numera blir det mest att jag skjutsar barnen till deras fritidsaktiviteter”

Varför heter er krypteringsalgoritm Snow? ”Det har jag faktiskt inget bra svar på… Antagligen en krystad akronym från början".

Fakta

Kryptering är att göra information svårläslig för alla som inte ska kunna läsa den. För att göra informationen läslig igen krävs dekryptering. Kryptering består av två delar, en algoritm och en nyckel. Nyckeln är hemlig och algoritmen är publik.

En algoritm är en väldefinierad instruktion för att lösa en uppgift.