lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Han ska få fler att hoppa på ESS-tåget

Sven Lidin ska få svensk materialforskning att blomstra.

Redan nu ruvar ESS och MAX IV på en gyllene chans för svensk materialforskning. Den chansen ska Sven Lidin, professor i kemi vid Lunds Tekniska Högskola, se till att svenska forskare tar.

Nyligen handplockades han hit från Stockholms universitet av Lunds universitets rektor Per Eriksson. Här ska han bygga upp forskning inom materialvetenskap och oorganisk kemi och uppmuntra Lunds - och Sveriges - materialforskare att tänka nytt och annorlunda.

– Svenska forskare får inte större chans att experimentera vid ESS, bara för att anläggningen ligger i Lund. Konkurrensen om stråltid blir knivskarp och vem som får tid utgår helt från vem som har de bästa projekten, understryker han.

Men, tillägger han, det behövs också forskare ”på golvet”, forskare som på olika sätt kan förtesta och förbereda experimenten. Ibland går mätningarna att göra direkt, men ofta kräver de förberedelser vid lokala laboratorier. Situationen ger svenska forskare en unik möjlighet att delta i spännande arbeten.

– Man kan jämföra med en motsvarande forskningsanläggning i Grenoble i Frankrike, ESRF, som är Europas största anläggning för produktion av synkrotronljus. Måhända har Frankrike fått fler franska toppforskare inom området tack vare ESRF, men framförallt har den påverkat fransk forskning i en viss riktning, konstaterar han.

Redan nu vill han locka hit intressanta personer som förmår bygga upp en stark vetenskaplig miljö kring ESS. Idag står det ganska skralt till med den svenska neutronkompetensen, enligt Sven Lidin. I Danmark, exempelvis, är den betydligt bättre.

Han vill också få igång en diskussion om vad vi egentligen vill ta reda på. Den är framförallt relevant för Max IV som blir klar några år före ESS och inte är lika unik som ESS.

– Medan ESS är något fullständigt nytt, blir MAX IV en av flera utomordentliga synkrotonsljuskällor. I det perspektivet är det viktigt att fokusera på vad man vill undersöka. Sådana slutsatser kan påverka hur man bygger anläggningen. Det är lätt att tro att allt handlar om att få till en så hög prestanda som möjligt, men hög prestanda ger inte alltid bättre resultat. Allt hänger på vad man vill veta, klargör Sven Lidin.

För att få fart på diskussionen har han ambitionen att samla Sveriges materialforskare och träffa dem med jämna mellanrum. Idag finns de oftast utspridda i alla möjliga olika forskargrupper. Vidare hoppas han på en ny, gränsöverskridande masterskurs inom materialvetenskaper. När studenter från olika bakgrund och utbildningar träffas och pluggar ihop, ökar chansen till kreativt nytänk, är tanken. Den allmänna kompetenshöjningen förväntas leda till fler exjobb och doktorsavhandlingar inom materialvetenskaper framöver. 

Även om forskning oftast handlar om nålspetsfördjupning är Sven Lidin den siste att grotta ner sig i detaljer,  Han intar hellre ett helikopterperspektiv och talar engagerat om risker och möjligheter. Men när det kommer till ämnet termoelektricitet ikläder han sig den mer traditionella forskarrollen. Tillsammans med bland andra Heiner Linke, professor i nanovetenskap, undersöker han här hur spillvärme kan omvandlas till elektricitet.

Sven Lidin växte upp i Lackalänga i Skåne, disputerade i oorganisk kemi i Lund 1990 och blev professor i Stockholm 1996. På senare år brukar hans namn omgärdas med benämningen ”Sveriges främsta kemist”, ett epitet han dock inte tar på något större allvar. 

– Sådana där jämförelser är meningslösa. Jag gör ett bra jobb, men det är det många som gör här i landet, säger han på trygg skånska.

Maj 2010.
Text och bild: Kristina Lindgärde

Snabbfakta

Namn: Sven Lidin, professor i kemi

Ålder: 48 år

Familj: Fru Gunilla och döttrarna Ylva 17, Åsa 14, och Hanna 8 år .

Bor: Växelvis i Stockholm och Lund än så länge. ”Men till sommaren flyttar vi ner i allihop”.

Uppdrag: Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin, Generalsekreterare för Internationella Kristallografiunionen, nyinvald ledamot i Kungliga Fysiografiska sällskapet, mångårigt arbete för Vetenskapsrådet som ledamot och beredningsgruppsordförande, nyinvald i universitetsstyrelsen.

Dold talang: Har ett förflutet som dartspelare.

ESS och Max IV

ESS står för ”European Spallation Source” och kan beskrivas som ett gigantiskt mikroskop där forskare med hjälp av neutronstrålning ska studera olika material på molekylnivå. När neutronerna studsar mot provets atomkärnor sprids de på ett sätt som avslöjar hur materialet är uppbyggt.

Idag finns inga andra sätt för att få fram motsvarande information. ESS kommer att öppna nya möjligheter inom hälso-, miljö-, energi-, transport- och ingenjörsvetenskap, läkemedel samt arkeologi. Anläggningen beräknas vara i full drift 2020. 

Även Max IV kan beskrivas som ett jättelikt mikroskop. Skillnaden är att här använder man istället korta ljusvågor inom uv- och röntgenområdet för att undersöka samma material. En cirkelformad magnetdriven accelerator, med en omkrets på en halv kilometer, ska sätta fart på elektroner som ska ge upphov till intensiv röntgenstrålning. År 2015 räknar man att anläggingen kommer att köra igång.

De två metoderna kompletterar varandra. Det som kan inte kan ses i den ena anläggningen kan ses i den andra, och tvärtom. Kombinationen av de båda forskningsanläggningarna gör Lund till ett världsledande centrum för materialforskning.