lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Peter Ulriksen

Vågad forskning

I april varje år, när de norrländska vårfloderna fyller vattenmagasinen, vet kraftbolagen ganska väl hur mycket vatten som förväntas strömma till. Det kan de bland annat tacka Peter Ulriksen, forskare i teknisk geologi vid LTH, för.

Det var i början av 1980-talet som Peter Ulriksen tillbringade mycket tid på de norrländska vidderna. Från början sysslade han dock inte med snö, utan med torv.

I oljekrisens spår gav dåvarande Nämnden för Energiproduktionsforskning anslag för att ta reda på om radar kunde användas för att reda på hur mycket torv som fanns i en mosse. Som alternativ till den dyra oljan skulle torv bli en energikälla, var tanken.

Nu lades torvplanerna ganska snabbt på hyllan men radarn visade sig fungera utmärkt. Så varför inte testa samma metod på snö?

– På den tiden använde sig kraftbolagen av en tidsödande och trubbig metod. Med jämna mellanrum tryckte de ner rör i marken för att mäta upp snöns så kallade ekvivalenta vatteninnehåll. Med radarn gick det betydligt snabbare, säger han.

Första året körde de runt i en snövessla varifrån radarimpulser skickades ut 16 gånger i sekunden och mätte snön på konventionellt sätt med regelbundet avstånd.

– På så sätt fick vi ett allmänt samband mellan radarreflextid och snöns vatteninnehåll, förklarar han.

Något år senare gjorde han mätningar från en helikopter istället – en gång samlade han in 400 km data på en arbetsdag. Den metoden har använts kommersiellt sedan 1990.

Att arbeta med teknisk geologi handlar ofta om att tänka på tvären. Att exempelvis få upp ögonen för hur ljud- och elektromagnetiska vågor kan ge viktig information om jordens, grundvattnets och byggnaders innanmäte. Sedan 1980-talets radarperiod har Peter Ulriksen ägnat sig åt såväl sonarer (en ”uppfinning” har blivit en spaningstorped i Saabs regi), som seismik och seismologi (bl a som handledare till doktorander från jordbävningsdrabbade Nicaragua).

– Vågorna spänner över ett frekvensområde på tio dekader! Från jordbävningarnas relativt långsamma svängningar på 0.1 Hz -10 Hz till elektromagnetismens på 0.1 -1 GHz.

De senaste åren har det blivit en hel del ultraljud. För gemene man förknippas tekniken säkerligen mest med fosterdiagnostik, men den har fler tillämpningsområden än så.

Exempelvis är Peter Ulriksen i färd att utforska en lågfrekvent, rysk ultraljudteknik (50-100 kHz) som kan upptäcka djupa sprickor i kärnkraftverkens betongfundament. De svenska kärnkraftsverken byggdes för fyrtio i år sedan och var dimensionerade att hålla lika länge.

– Nu har man bestämt sig för att försöka få dem att hålla i ytterligare fyrtio år och då krävs en översyn. Maskiner kan bytas ut, men inte betongbyggnaden de är installerade i. Den måste förbättras på plats, säger han.

Till saken hör också att kärnkraftverkens djupa betongkonstruktion, där kylvattnet leds runt, är en komplex historia, försedd med ett otal små rum. I dessa samlas ibland vatten som kan påverka betongkvaliteten negativt.

– Konsultfirmorna och byggbolagen som sedan vanligtvis kommersialiserar vår teknik har inte möjlighet att ägna sig åt sådana här långsiktiga projekt.

Det senaste året har Peter Ulriksen fascinerats av seismoelektriken. Tekniken bygger på en upptäckt av en tysk forskare från 1930-talet, men har legat i träda sedan dess. Men nu börjar forskare runt om världen få upp ögonen för den.

 – Finessen är att den både sänder ut ljud och registrerar elektromagnetiska vågor. På så sätt kan man upptäcka vatten i berggrunden eftersom vattenmolekylerna blir elektriska i kontakt med berget, säger han.

Mars 2012. Text och bild: Kristina Lindgärde.

Vad vill du läsa om här? Kontakta
kristina.lindgarde@kansli.lth.se för tips.

 Läs fler forskarporträtt

 

 

Snabbfakta

Namn: Peter Ulriksen

Ålder: 62

Arbetar som: Lektor i teknisk geologi

Familj: Vuxen dotter, advokat i Stockholm.

Fritidsintressen: Segling och skidåkning, ”men det ägnade jag mig mest åt när jag var yngre”.

Mer om teknisk geologi: http://www.tg.lth.se/