lunduniversity.lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Patrick Van Hees

Brännande forskning


Varje dag sätter någon fyr på en skola i Sverige. I bästa fall blir inte resultatet mer än en rökskadad papperskorg, men oftast blir skadorna betydligt mer omfattande än så. Den sammanlagda notan för skadegörelsen 2009 landade på en miljard kronor.  En av forskarna som försöker få bukt med problemet är Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

– Mina utländska kollegor förstår först inte varför vi alls sysslar med detta. I Grekland är det bara fem skolor som antänds varje år. Som svensk skäms man lite när man åker på internationella kongresser, berättar han.

Anlagda skolbränder ett komplext problem som kräver både mänsklig och teknisk expertis för att lösas. Medan forskare från andra universitet och högskola utröner de psykologiska och sociologiska orsakerna står Patrick van Hees och doktoranden Nils Johansson för tekniska infallsvinkeln. Efter att ha plöjt igenom ett sextiotal rapporter från Räddningstjänsten kan han bland annat konstatera skolans larmsystem sällan är anpassat till hur bränderna faktiskt uppstår.

– När unga killar, vilket det oftast handlar om, sätter eld på en byggnad gör dem det vanligtvis utomhus och på kvällar eller helger. Ofta sätter de fyr på en papperskorg eller krossar en fönsterruta för att kasta in en molotovcocktail. Trots detta så har de flesta skolor bara larm inomhus. Det beror att allt fokus legat på att rädda liv, om det brinner måste ju barnen snabbt komma ut! Lyckligtvis har inga människor dött i skolbränder, men utomhuslarm måste också till, menar Patrick van Hees.

Fler larm är en ganska lätt och billig lösning. Andra åtgärder kan vara effektiva men dyra. Såsom att bygga fasader med svårantändligt material, installera sprinklersystem eller göra inbrottssäkra fönster. Övervakningskameror går bet på lagen om personskydd, även om infrarödteknik gör att personerna på bandet inte kan identifieras.

– Personligen tycker att målen helgar medlen i det här fallet. Den svenska lagstiftningen är lite väl tuff, anser Patrick van Hees. Om tre år förväntas ”Tekniska Åtgärder mot anlagd brand”, som projektet heter, vara klar. 

Bränder i hem är ett annat forskningsområde. Varje år dör hundra personer till följd av sådana bränder. Nyligen kartlade Patrick van Hees och Nils Johansson deras orsaker. 

– Vi såg ett handikappade, äldre, barn och drogpåverkade är mer drabbade än andra. Också människor från andra kulturer är mer utsatta. Det kan exempelvis bero på att man i deras hemländer har lärt sig att fly istället för att invänta hjälp som ändå aldrig kommer. Då kan det vara svårt att ta till sig att om det brinner i trapphuset i Sverige ska man stänga lägenhetsdörren och vänta på brandkåren, förklarar Patrick van Hees.  

Patrick van Hees sysslar också med ren beräkningsteknik av bränder. Doktoranden Jonathan Wahlqvist håller på att förfina modeller av bränders spridning, något som på sikt kan bidra till att göra nya hus byggs brandsäkrare.

Text & bild: Kristina Lindgärde
November 2010

Läs mer på Brandteknik och Riskhanterings hemsida.

Snabbfakta

Namn: Patrick van Hees

Ålder: 48 år

Jobbar som: Professor i brandteknik vid LTH, Lunds universitet

Familj: Sambo och två vuxna bonusbarn, varv ett precis fått trillingar!

Bor: i Björkhagen utanför Ängelholm. Sommarhus vid en sjö utanför Borås. ”Den köpte jag är jag jobbade som forskningschef på SP i Borås. ”Vi är så förtjusta i stället att vi behållit stugan, trots avståndet!”

Eget brandskydd hemma: Tre brandvarnare i kök och sovrum, varav två anslutna till hemlarmet. Pulversläckare och brandfilt. 

Anser att: Bra brandskydd borde ge större rabatter hos försäkringsbolagen för privatpersoner. ”Vi ska ha en nollvision kring bostadsbränder”