lunduniversity.lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Maria Johansson

Känslor och miljö - en (ofta) bortglömd historia

Maria Johansson undersöker känslomässigt ställningstagande.

Att både känslor och förnuft spelar roll för om vi accepterar något nytt och främmande är självklart. Men när beslutsfattare vill veta varför vi tycker eller beter oss som vi gör, så inriktar de sig ofta på vårt rationella jag. De mer svårfångade känslorna lämnas däremot därhän, trots att de är minst lika viktiga.

Maria Johansson är miljöpsykolog vid LTH och har jobbat i många år med att vaska fram människors känslomässiga förhållande till fenomen i vår fysiska omgivning.

– Just nu håller jag på med att ta reda på hur vår rädsla för varg och björn ser ut psykologiskt. För att kunna utforma en fungerande rovdjursförvaltning måste myndigheter förstå vad som triggar människors rädsla för dessa djur, förklarar hon.

På liknande sätt kartlägger hon - och flera kollegor - invändningar till etablering av vindkraftverk, hur stadsmiljöer kan utformas för att uppmuntra till gående, hur bostadsmiljön för personer med psykiska funktionshinder bör utformas och hur olika typer av utomhusbelysning uppfattas.

Gemensamt för alla projekt är att de handlar om människors förhållande till den fysiska miljön. Vilket även förklarar varför hon, med en grundutbildning i psykologi, hamnat på en teknisk fakultet. Många av hennes kolleger är arkitekter och byggforskare. Men den som hon jobbar allra närmast är också han psykolog, nämligen Thorbjörn Laike.

– Vi kompletterar varandra bra, tycker hon.

Till LTH kom Maria Johansson 1995 för att påbörja sin avhandling i miljöpsykologi.

– Ämnet är tvärtvetenskapligt på ett spännande sätt. Och viktigt. I debatten lyfter man ofta fram tekniska aspekterna för eller emot. Gå man lite mer på djupet träder andra mönster fram. Dessa variabler måste också vägas in, betonar hon.

Hon exemplifierar med resultat från sin den egna avhandlingen. Den handlade om varför vissa människor föredrar bilen framför andra transportmedel i tätortsmiljöer. Det visade sig bland annat att en styrande faktor var många mäns starka känslomässiga bindning till bilen.

– Resultaten är ju ganska gamla vid det här laget, men min slutsats att det inte alltid går att informera bort ett miljöproblem gäller fortfarande, konstaterar hon.

Nu i sommar ska hon ha semester och med mycket bad och en nypa fjälluft. Men en hel del jobb blir det också. Flera projekt befinner sig i slutfasen då resultatanalys blir viktig.

– Ett av dem handlar om vår relation till lövskog. Det är Skogsstyrelsen som vill veta vilka sätt att förvalta skogen som gynnar den biologiska mångfalden, säger hon. 

Resultaten visar att ju mer fäst man är vid lövskogen, desto mer tycker man att den ska bevaras. Föga förvånande måhända, men när det kommer till vilka åtgärder som bör sättas in, är folk plötsligt inte alls lika konsekventa längre.

Hon och hennes kolleger har exempelvis sett att de åtgärder som man inom naturvården bedömer kan få störst effekt har lägst acceptans.  Dit hör direkta och ibland radikala ingrepp i miljön, trots att de är bra för den ekologiska mångfalden.

Själv är hon intresserad av de psykologiska mekanismerna men lägger inte några värderingar i de miljöobjekt hon studerar.

– Nej, det är fullständigt ointressant för mig som forskare, försäkrar hon.

Kristina Lindgärde, juli 2011

Snabbfakta

Namn: Maria Johansson

Ålder: 40

Familj: Man och en flicka, 6 år, och en pojke, 3 år

Fritidsintressen: Familjen, att röra på mig och vara utomhus

Om att vara psykologforskare på LTH: ”Ibland känner man sig om en alien. Men jag har hittat min roll. Min specialitet är att överbrygga."

Om miljöpsykologi

Ämnet startades i Lund genom Rikard Küllers samarbete med Carl-Axel Acking på 1960-talet och fick snabbt god internationellt renommé.

Miljöpsykologin i Sverige tidigt ute, även med internationella mått mätt, med att hävda att samhället behövde mer kunskap om människors uppfattning om den fysiska miljön.

Uppkomsten av ämnet var delvis också en kritik mot den tidens psykologiska forskning som de ansågs i alltför hög grad bortse från människors fysiska omgivningar.