lunduniversity.lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Att centrifugera atomkärnor ger ny kunskap

Ingemar Ragnarsson

En atomkärna består av protoner och neutroner. Vad händer om man lyckas sätta denna kärna i snabb rotation? Hur reagerar kärnans protoner och neutroner? Och hur snabbt kan den snurra innan den sprängs sönder? Ingemar Ragnarsson, professor i Matematisk fysik, ägnar sig åt att förstå hur atomkärnan fungerar.

– Det är genom att störa kärnan på något sätt och utsätta den för extrema situationer som man kan lära sig något nytt om den. Genom att t ex utsätta den för extrema temperaturer, öka kärnstorleken, eller som vi, rotera den, berättar han.

Ingemars roll är framförallt att med matematiska beräkningar testa och utveckla olika modeller medan andra kollegor runt om i världen, bl a i Lund, kör själva experimenten. Tidigare i år fick han tillsammans med kollegor från USA och England en artikel publicerad i Physical Review Letters (vol 98, 012501. Den blev dessutom utsedd som särskilt läsvärd. Där redogör de för hur tunga atomkärnor reagerar när de sätts i kraftig rörelse.

Abstrakt APS Abstrakt i APS

– Vi har faktiskt lyckats identifiera och förklara hur kärnan 158Er med 68 protoner och 90 neutroner roterar snabbare och på ett annorlunda sätt än vad man tidigare observerat, förklarar Ingemar Ragnarsson.

Härnäst hoppas forskargruppen att mer i detalj följa när kärnan kommer upp i så hög hastighet att den splittras (alltså kärnklyvning) av centrifugalkrafterna. Vid sidan av detta projekt är Ingemar Ragnarsson involverad i flera andra samarbeten.

Vad är det som driver dig?

– Ja… nyfikenhet och en önskan att förstå naturen ytterligare. På sikt kan kunskapen, förhoppningsvis, också vara till glädje i något sammanhang. Ny kunskap väcker nya frågor och nya spännande utmaningar, menar Ingemar.

En nackdel är tendensen att anslagsgivare alltmer gynnar uppdragsforskning, istället för grundforskning. Ofta vet man inte på förhand vad som kan vara intressant, påpekar Ingemar Ragnarsson. En annan är att det är lättare att få anslag om man tillhör en stor grupp i Sverige.

Hur hamnade du där du är idag?

– Jag läste teknisk fysik här på LTH för flera år sedan. Då kom jag kom i kontakt med Sven-Gösta Nilsson, en legendarisk forskare i nobelprisklass som bl a ligger bakom den s k Nilsson-modellen. Han var också en inspirerande handledare som gjorde att jag valde Matematisk fysik. Jag har nog alltid varit intresserad av matematik och fysik.

 
Schematisk illustration av de två olika sätt på vilket kärnan 158Er roterar; i ena fallet med en 'statisk' inre kärna + ett antal protoner (röda) och neutroner (blå) som alla roterar åt samma håll - i andra fallet kan den liknas vid en roterande triaxialt deformerad stel kropp.


Text och foto: Kristina Lindgärde
September 2007