lunduniversity.lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Görel Hedin

Språka på datoriska


Vi blir alltmer datorberoende.
Utvecklingen gör att all den programvara som döljer sig inuti en dator måste klara av allt mer. Situationen gör tillvaron komplicerad för mången programmerare. För fler funktioner innebär att mer programkod måste till. Och efter ett tag riskerar koden bli ett igenväxt myller som inte ens programmeraren själv kan överblicka.

– Då blir det svårt att göra några ändringar, eftersom man inte vet vilka konsekvenser de kan få på andra håll i mjukvaran. Det enda som återstår blir då kanske att skriva ett helt nytt program, säger Görel Hedin, nybliven professor i Programvaruteknik vid LTH.

Hon vill rensa upp i snårskogen och bringa bättre ordning i programmeringen. Enligt henne finns ingen patentlösning på hur detta ska gå till, men smidigare sätt att göra nya programmeringsspråk är ett sätt. För att skapa eller ändra i en programvara jobbar programmeraren i ett visst programspråk. Java och C++ tillhör några av de mer kända, men det finns tusentals.

En växande språkgrupp är språk som bara används för en specialiserad typ av problem, kanske bara internt i ett företag eller organisation. Men i förhållande till nyttan är det idag väldigt dyrt att utveckla och underhålla den här typen av lite smalare språk, eller domänspecifika språk, som de också kallas.

– Det måste bli enklare att göra smala språk som i sin tur kan möjliggöra en mer lättanvänd programvara. Då minskar risken för buggar och det blir enklare att ändra och kombinera med annan programvara, framhåller Görel Hedin som tillägger att även de stora språken har en hel del att lära sig.

Även om programspråken skiljer sig åt en hel del, så går det att skapa verktyg som "förstår sig på" alla språk.  För att testa sina idéer har hon och hennes doktorander konstruerat ett verktyg som heter JastAdd. Det här verktyget gör det enligt Görel Hedin lätt att utveckla och utvidga befintliga programspråk.

Bland annat har de utvecklat en ny Java-kompilator, som inte bara översätter programmen till maskinkod, utan som man kan utvidga med nya språkkonstruktioner. Det är något som många andra forskare är intresserade av. I en annan tillämpning har hon samarbetat med reglerteknikforskaren Johan Åkesson som använt den nya tekniken för att utveckla ett nytt språk för att optimera - programmet heter för övrigt Optimica - fysikaliska modeller. Språket används nu kommersiellt.

Kristina Lindgärde
April 2011

Snabbfakta

Namn: Görel Hedin

Aktuell som: nybliven professor i Programvaruteknik. E-husets första egna kvinnliga professor, dessutom!

Ålder: 52 år.

Familj: Maken Boris Magnusson (också professor i Programvaruteknik) och barnen Måns, 16 år, och Björn, 11 år.

Fritidsintressen: Friluftsliv, cykla och vandra i fjällen. Söndagskör även lite enduro-motorcykel ibland.

Bäst med jobbet: ”Det mesta är kul. Speciellt när man får nya ideer!”

Sämst med jobbet: Man blir lätt splittrad av för många saker.