lunduniversity.lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Anders Warell

Industridesign viktigt konkurrensmedel

I takt med att produkter blir allt mer lika varandra, får företagen ta till andra metoder för att positionera sig gentemot konkurrenterna. Industridesign är ett sätt.

– Numera designas också sådant som motorljud, komfortupplevelse och dofter. En produkt upplevs ju med flera sinnen. Produkter skapar också känslor. Många företag jobbar strategiskt med att se till att designen förmedlar de känslor och budskap som produkten eller företaget vill stå för, berättar Anders Warell som sedan 2008 arbetar som forskare i industridesign vid Lunds Tekniska Högskola.

Han exemplifierar med fronten på en bil som inte sällan påminner om ett kattdjur, med lamporna som sneda ögon och sidolinjerna som breda skuldror. Hos betraktaren förmedlas, ofta undermedvetet, en känsla av styrka och snabbhet, eller kanske smidighet, beroende på hur de olika formelementen ser ut och interagerar med varandra.

Utöver ordet emotionell använder Anders Warell ofta gärna begreppen intuitiv och interaktiv för att beskriva dagens industridesign.

– En iPad, till exempel, avslöjar inte vad den kan göra. Men den är ändå utformad så att användaren intuitivt vet hur man ska använda den. Nu när allt fler produkter digitaliseras blir interaktionen viktig. Samtidigt blir vi användare alltmer skickliga på att avläsa och använda ny teknik, anser Anders Warell.

Samspelet mellan produktens form och företagsidentitet är något av Anders Warells eget forskningsområde. Avhandlingen från Chalmers handlade bland annat om Volvobilarnas formspråk.  I den utvecklade han modeller som gör det enklare att förstå hur en komplex produktform är uppbyggd och hur den kan bidra till både identitet och estetiska upplevelser.  I botten finns en civilingenjörsexamen i ergonomidesign från Linköpings universitet samt industridesignstudier vid HDK i Göteborg.

Så mycket egen forskning hinner Anders Warell inte med numera.  Mestadels ägnar han sig åt att handleda yngre forskare. Sammansättningen av hans doktorandgrupp speglar ämnets spännvid och att industridesign handlar om mer än att designa ”grejer”:

Elin Olander studerar hur man bör designa för handikappade personer, utan att de känner sig utpekade eller stigmatiserade. Despina Christoforidou forskar om hur design kan förstärka en subkulturs identitet. Bling bling-designen fungerar som fallstudie.  Två andra projekt handlar om design management: Carl Lidgard forskar inom design management och intellectual property management för att se hur dessa kan samverka som strategiska resurser i företag. Magnus Eneberg granskar hur designbyråns tjänster faktiskt förstås och realiseras av det köpande företaget och hur kunskap överförs dem emellan. 

Till sist, två projekt som har hem och arbetsplats som fokus: Magnus Wikander, arbetar med ljusdesign. Han tar fram koncept på armaturer som passar de nya LED-lamporna. Jämfört med de gamla glödlamporna ger LED-lamporna ett kallare ljus och genererar mer värme. Och tillsammans med svensk trämöbelindustri jobbar Oskar Jonsson med utformning av möbler för äldre.

Inom industridesign-världen, bland yrkesverksamma, forskare och studenter, pågår just nu en stor diskussion om nyttan med industridesign.  Visst, god industridesign gör produkter både mer funktionella och estetiskt tilltalande. Men den kan också trigga habegär och onödig överkonsumtion.  Den växande självreflektionen har fått studenter och forskare att tänka nytt.

– Många studenter vill göra något viktigt och relevant för samhället. Vi har studenter som gör förslag på effektivare materialåtervinning och hur kuvöser bättre ska kunna tillgodose behovet av en nära relation mellan föräldrarna och det för tidigt födda barnet. Och snart kommer ett examensarbete om hur den fria lejonstammen ska kunna räddas för framtiden! berättar Anders Warell.

Text & Bild: Kristina Lindgärde
Mars 2011

Snabbfakta

Vem: Anders Warell, docent i industridesign

Uppvuxen i: Ulricehamn

Ålder: 40

Familj: Fru Johanna och sönerna Edvin, fyra år, och Alve, fyra månader.

Har även bott i: Linköping, Göteborg och Nya Zeeland. Mellan 2005 - 2008 jobbade han på Massey University i Wellington för att bygga upp deras forskning inom industridesign.

Fritidsintressen: Bergsklättring! ”Jag och en kompis har ett företag som ordnar klätterresor över hela världen. Senast var i Anderna, och vi har ordnat expeditioner till bland annat Himalaya, Kaukasus och Kilimanjaro. ”

Kan stoltsera med: att vara Sveriges första designdoktor! Det vill säga den första som har disputerat och fått docentur i ett designforskningsämne

Industridesign och akademin

Industridesign brukar beskrivas som ”framtagning och formgivning av produkter för industriell massproduktion”.

Forna tidens industridesigners skolades enligt ett handfast mästar- och lärlingssystem. Professionen uppstod när massproduktionen kom igång början av förra seklet. Ett ordentligt uppsving fick den under 1950-talen då plasten slog igenom som tillverkningsmaterial. 

Att teoretisera kring industridesign, som ju forskare gör, är ganska nytt. Det var först under 1970- och 80-talen som utbildningen tog sig in i universitetsmiljön.

Från början fanns utbildningar endast i Lund, Umeå, på Konstfack i Stockholm och på HDK i Göteborg. Numera finns utbildningar på flera håll. Lund var år 2003 först i Sverige att få doktorsexamensrättigheter för industridesign.