lunduniversity.lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Forskarporträtt

Träffa några LTH-forskare!

Marie-Claude Dubois

Marie-Claude Dubois största drivkraft som forskare är att göra avtryck i samhället. Därför kombinerar hon sin forskning om arkitekturens roll för energieffektivt dagsljus och belysning med arbete på en arkitektbyrå.

”Jag tog klivet ut i verkligheten”

Viktor Öwall

Viktor Öwall är professor i elektronikkonstruktion och prefekt för Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT). Han är dessutom ansvarig för det industriella forskningscentret System Design on Silicon (SoS). Här kan du se honom i en filmatiserad forskarintervju:

http://www.youtube.com/watch?v=lf-4t0MfQZk

Per Johnsson

Per Johnsson är universitetslektor och forskare i attofysik vid Lunds Tekniska Högskola. Målet med hans forskning är att lista ut vad som händer i en molekyl precis innan den genomgår en kemisk reaktion. Här berättar i en filmintervju han om sin forskning:

http://www.youtube.com/watch?v=XSXn9AVSuRw

Christina Öberg

Christina Öberg är en ensamvarg. Åtminstone om man ska beskriva henne utifrån sin forskning – industriell marknadsföring. Hon har tagit med sig sina projekt från Linköping till Lund, och till den forna hemstaden har hon inte riktigt klippt banden. Den som tror att allt på LTH handlar om teknik tror förstås fel. Här finns bland annat också undervisning och forskning i ekonomiska frågor, särskilt med inriktning på industrin.

Marknadsföring handlar inte alltid om att sälja

Carin Andersson

Den svenska tillverkningsindustrin ligger i världstoppen när det gäller teknik och systemkunnande. Företag i flyttankar bör därför tänka sig noga för innan de förlägger produktionen till låglöneländer. Det menar Carin Andersson, forskare i industriell produktion vid Lunds Tekniska Högskola.

Hjälper verkstadsindustrin att välja 

Christian Hulteberg

Tillverkning av biodiesel och andra biobränslen genererar en hel del restprodukter. Christian Hulteberg, forskare i kemiteknik vid LTH, hittar nya sätt att utvinna eftersöka kemikalier ur ”skräpet”.

Arbetslöshet hjälpte till en ny karriär

Peter Ulriksen

I april varje år, när de norrländska vårfloderna fyller vattenmagasinen, vet kraftbolagen ganska väl hur mycket vatten som förväntas strömma till. Det kan de bland annat tacka Peter Ulriksen, forskare i teknisk geologi vid LTH, för.

Vågad forskning

Catharina Sternudd

Det forskas alldeles för lite om arkitektur i Sverige. Det ansåg flera forskare vid fyra svenska arkitektskolor som därför skrev en gemensam ansökan till forskningsstiftelsen Formas. Den föll i god jord och sedan årsskiftet delar Formas ut 80 miljoner kronor, varav 30 går till en svensk forskarskola i arkitektur som koordineras från Lunds Tekniska Högskola.

Tar reda på bästa lekmiljön för barn 

 

Ulf Ellervik

Cancerns gåta är ännu inte löst. Men en intressant observation, vilken på sikt möjligen kan komma till användning, gjordes nyligen av bland andra Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid LTH.  

Populärvetenskap utvecklar den egna forskningen

Lars-Erik Wernersson

När grundforskning i fysik möter den mer tillämpade elektrovetenskapen uppstår ljuv musik. Åtminstone har det varit så för Lars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronik.  

Elektroncoachen

Thomas Johansson

Med ökad digital kommunikationen följer ökade säkerhetskrav. Annars blir såväl bankkunder som vanliga mobiltelefonpratare ett lätt byte för den som vill stjäla pengar eller spionera. I botten av all säkerhetskommunikation finns krypteringsalgoritmerna. Utan sådana faller säkerheten som ett korthus.

Attacker i säkerhetens tjänst

Lena Winslott Hiselius

Även om bilarna blir aldrig så miljövänliga måste folk cykla, gå och åka kollektivt mer. När städerna växer och förtätas finns inte plats för alla bilar. Det hävdar Lena Winslott Hiselius, trafikforskare vid Lunds Tekniska Högskola med inriktning mot hållbara resor.

Kortsiktiga intressen står i vägen för klimatvänliga resor

 

Xue-Song Bai

Förbränningsprocessen hör till en av de där tekniska landvinningarna som är en förutsättning för vårt moderna, västerländska samhälle. Utan den skulle inte bilar och flygplan finnas och många av våra hus skulle värmas upp på ett annat sätt. Men trots att vi använt oss av förbränningsmotorn för fordon i mer än hundra år vet vi fortfarande ganska lite om hur den fungerar.

Räkna med turbulens

Maria Johansson

Att både känslor och förnuft spelar roll för om vi accepterar något nytt och främmande är självklart. Men när beslutsfattare vill veta varför vi tycker eller beter oss som vi gör, så inriktar de sig ofta på vårt rationella jag. De mer svårfångade känslorna lämnas däremot därhän, trots att de är minst lika viktiga.

Maria Johansson är miljöpsykolog vid LTH och har jobbat i många år med att vaska fram människors känslomässiga förhållande till fenomen i vår fysiska omgivning.

Känslor och miljö - en (ofta) bortglömd historia

Kenneth M Persson

Kenneth M Persson heter en av LTH:s nyaste professorer. Hans område är Teknisk vattenresurslära, ett brett ämne som handlar om hur vi bör använda planetens begränsade vattenresurser på bästa sätt. Soptippars lakvatten, återanvändning av samhällets vattenresurser och avsaltning av vatten i Mellanöstern hör till det han gärna sysslar med.

Allting flyter

Görel Hedin

Vi blir alltmer datorberoende. Utvecklingen gör att all den programvara som döljer sig inuti en dator måste klara av allt mer. Situationen gör tillvaron komplicerad för mången programmerare. För fler funktioner innebär att mer programkod måste till. Och efter ett tag riskerar koden bli ett igenväxt myller som inte ens programmeraren själv kan överblicka.

Språka på datoriska

Anders Warell

I takt med att produkter blir allt mer lika varandra, får företagen ta till andra metoder för att positionera sig gentemot konkurrenterna. Industridesign är ett sätt.

– Numera designas också sådant som motorljud, komfortupplevelse och dofter. En produkt upplevs ju med flera sinnen. Produkter skapar också känslor. Många företag jobbar strategiskt med att se till att designen förmedlar de känslor och budskap som produkten eller företaget vill stå för, berättar Anders Warell som sedan 2008 arbetar som forskare i industridesign vid Lunds Tekniska Högskola.

Industridesign viktigt konkurrensmedel

Stefan Olander

Nu när Citytunneln, Malmös nya järnvägsförbindelse, invigs den 11 december, blir det helt enligt tidplan. Ja, till och med ett halvår tidigare än planerat. Att ett byggprojekt av den här mastodontstorleken går i mål i tid är långt ifrån en självklarhet, menar Stefan Olander, docent i Byggproduktion vid Lunds Tekniska Högskola.

Byggen börjar med en intressentanalys

Patrick Van Hees

Varje dag sätter någon fyr på en skola i Sverige. I bästa fall blir inte resultatet mer än en rökskadad papperskorg, men oftast blir skadorna betydligt mer omfattande än så. Den sammanlagda notan för skadegörelsen 2009 landade på en miljard kronor.  En av forskarna som försöker få bukt med problemet är Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Brännande forskning

 

Charlotta Johnsson

Forskare i reglerteknik tycks dyka upp lite varstans. De jobbar med robotar, kraftnät, bilmotorer, mobiltelefoner och vattenrening - och nya ISO-standarder för produktionsstyrning!

Lite reglerteknik mår både kakor och robotar bra av

Anne Landin

Idag finns inget bra sätt att ta reda på hur effektivt ett hus har byggts. Det gör att husköpare ofta står sig slätt mot byggbolagen och att byggbolagen själva inte har så värst starka incitament för att förbättra sig. Betydligt enklare hade det varit om det hade funnits ett antal standardiserade mått att benchmarka sig mot.

Håller koll på byggbranschen

Sven Lidin

Redan nu ruvar ESS och MAX IV på en gyllene chans för svensk materialforskning. Den chansen ska Sven Lidin, professor i kemi vid LTH, se till att svenska forskare tar.

Han ska få flera att hoppa på ESS-tåget

Leif Bülow

Idag ställs många operationer in för att det finns för lite blod. Trots många års kampanjer för att få svenskar att donera blod är bristen fortfarande stor. Att man ständigt upptäcker nya virussjukdomar i blodet gör inte saken bättre. Nu är Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid LTH, på god väg att tillsammans med kollegor i USA och England utveckla konstgjort blod som kan lösa problemet.

Konstgjort blod och kondomer av nya proteiner

 

Heiner Linke

Många spännande upptäckter och flera företag har sin upprinnelse i Nanometerkonsortiet, Lunds universitets knutpunkt för nanoforskning. Sedan ganska nyligen leds verksamheten inte bara av Lars Samuelson, som sedan många år är dess vetenskaplige ledare och frontfigur, utan även av Heiner Linke, professor i nanofysik.

Ska stimulera nanoforskningen

 

Lars Wadsö

Forskare och företag som behöver veta mer vad som sker i en viss process, t ex när cement blandas med vatten, när man doppar en potatis i citronsyralösning eller hur huskvalster klarar höga temperaturer, tar gärna sin hjälp av isoterm kalorimetri. Och då i synnerhet av Lars Wadsö, forskare i byggnadsmaterial vid LTH och expert på området. Under årens lopp har han byggt upp ett unikt laboratorium på LTH som idag rymmer runt hundra olika specialbyggda kalorimetri-apparater.

Labbet som alstrar varma reaktioner

Elin Östman

Antioxidanter, fria radikaler, metabolt syndrom och glykemiskt index. Dessa modeord i media och nyckelbegrepp för den hälsomedvetne har Elin Östman, docent i industriell näringslära vid LTH, i högsta grad koll på.  I takt med att människor runt om i hela världen alltmer drabbas av åldersdiabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar, ökar också intresset för att förstå hur olika beståndsdelar i maten påverkar oss.

Med GI-koll på maten

Annika Olsson

Vad tänker du på när du hör förpackningar? Något nödvändigt ont som man snart slänger i soporna? För Annika Olsson, som forskar i ämnet, är förpackningar en outnyttjad möjlighet.

Ytan spelar roll

Torleif Dahlin

När byggandet av Hallandsåstunneln tog förnyad fart i mitten av 1990-talat fick Torleif Dahlin en nyckelroll i arbetet. En roll som ganska få har koll på, dessutom. Hans funktion där – och i andra projekt – är att ta reda på hur berget ser ut inuti.

Jordnära forskare kartlägger bergens inre liv

Maria Wall

Maria Wall är arkitekt i botten men forskar sedan tjugo år om hur byggnader kan bli mer energieffektiva. Under 2007 upplevde hon något av en ketchupeffekt i hur omvärlden intresserar sig för hennes område. Plötsligt talar alla om passivhus.

Hög aktivitet för passivhus

 

Bernt Nilsson

I det väldiga Kemicentrum sitter Bernt Nilsson, lektor i Kemiteknik. Han har bl a bra koll på hur man renar proteiner, som är ett viktigt inslag i utvecklingen av nya läkemedel.

Han räknar ut bättre läkemedel

 

Claes-Göran Wahlström

I källaren på fysiska institutionen finns en av Europas intressantaste laseranläggningar. Sedan starten 1992 har denna anläggning, med en högeffektslaser som är unik i Skandinavien, vuxit till sig och förgrenar sig idag över flera rum. För ett kort ögonblick kan den leverera ljuspulser som når en effekt på ofattbara 40 terawatt, vilket motsvarar effekten från 40.000 kärnkraftverk! Den är internationellt välbesökt, och en av de drivande personerna som ofta vistas där är Claes-Göran Wahlström, professor i atomfysik på LTH.

Högeffektslasern skapar stor dramatik i liten skala 

 

Stefan Diehl

Som lektor och docent i tillämpad matematik ägnar Stefan Diehl sig mest åt att handleda och undervisa studenter, vilket han uppskattar mycket. Men i perioder, när han får extern finansiering, forskar han också. Då handlar det om vattenrening: närmare bestämt att utveckla ekvationer för att simulera och beräkna lämpliga flöden och koncentrationer av partiklar i vätska i stora sedimenteringsbassänger.

Han räknar fram renare vatten 

 

Åsa Ek

Längst upp på Ingvar Kamprad Designcentrum på LTH:s campus, med panoramautsikt över Ideon och norra Lund, har Åsa Ek sitt rum. Efter att förra våren ha disputerat på en avhandling om flyg- och sjösäkerhet är hon nu forskarassistent på avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi.

Hon utvecklar säkerheten inom sjö- och flygfart 

 

Ingemar Ragnarsson

En atomkärna består av protoner och neutroner. Vad händer om man lyckas sätta denna kärna i snabb rotation? Hur reagerar kärnans protoner och neutroner? Och hur snabbt kan den snurra innan den sprängs sönder? Ingemar Ragnarsson, professor i Matematisk fysik, ägnar sig åt att förstå hur atomkärnan fungerar.

Att centrifugera atomkärnor ger ny kunskap 

 

Mats Edström

Restaurering, ombyggnad, förvaltning och förnyelse av äldre såväl som sentida bebyggelsemiljöer och byggnader. Det är vad Bebyggelsevård handlar om. Intervju med Mats Edström, professor vid institutionen för arkitektur och byggd miljö, bebyggelsevård, LTH

Konsten att vårda kyrkobyggnader, fabrikslokaler och flygplatser

 

Maria Sandsten

Hur reagerar hjärnan när vi ser en blinkande lampa? Slår hjärtat snabbare när man få se en bild på en spindel? Nu är det kanske inte just dessa frågor som Maria Sandsten, forskare på matematisk statistik, söker svar på. Men väl hur dessa elektriska signaler från hjärna och hjärta kan samlas upp, presenteras och förstås med hjälp av olika modeller.

Matematik, spindelskräck och ruttna träd

  

Möt fler LTH-forskare på hemsidan för Vattenhallen Science Center!