Forskarporträtt
Träffa några LTH-forskare!
Christian Hulteberg
Tillverkning av biodiesel och andra biobränslen genererar en hel del restprodukter. Christian Hulteberg, forskare i kemiteknik vid LTH, hittar nya sätt att utvinna eftersöka kemikalier ur ”skräpet”.
Peter Ulriksen
I april varje år, när de norrländska vårfloderna fyller vattenmagasinen, vet kraftbolagen ganska väl hur mycket vatten som förväntas strömma till. Det kan de bland annat tacka Peter Ulriksen, forskare i teknisk geologi vid LTH, för.
Catharina Sternudd
Det forskas alldeles för lite om arkitektur i Sverige. Det ansåg flera forskare vid fyra svenska arkitektskolor som därför skrev en gemensam ansökan till forskningsstiftelsen Formas. Den föll i god jord och sedan årsskiftet delar Formas ut 80 miljoner kronor, varav 30 går till en svensk forskarskola i arkitektur som koordineras från Lunds Tekniska Högskola.
Tar reda på bästa lekmiljön för barn
Ulf Ellervik
Cancerns gåta är ännu inte löst. Men en intressant observation, vilken på sikt möjligen kan komma till användning, gjordes nyligen av bland andra Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid LTH.
Lars-Erik Wernersson
När grundforskning i fysik möter den mer tillämpade elektrovetenskapen uppstår ljuv musik. Åtminstone har det varit så för Lars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronik.
Thomas Johansson
Med ökad digital kommunikationen följer ökade säkerhetskrav. Annars blir såväl bankkunder som vanliga mobiltelefonpratare ett lätt byte för den som vill stjäla pengar eller spionera. I botten av all säkerhetskommunikation finns krypteringsalgoritmerna. Utan sådana faller säkerheten som ett korthus.
Lena Winslott Hiselius
Även om bilarna blir aldrig så miljövänliga måste folk cykla, gå och åka kollektivt mer. När städerna växer och förtätas finns inte plats för alla bilar. Det hävdar Lena Winslott Hiselius, trafikforskare vid Lunds Tekniska Högskola med inriktning mot hållbara resor.
Kortsiktiga intressen står i vägen för klimatvänliga resor
Xue-Song Bai
Förbränningsprocessen hör till en av de där tekniska landvinningarna som är en förutsättning för vårt moderna, västerländska samhälle. Utan den skulle inte bilar och flygplan finnas och många av våra hus skulle värmas upp på ett annat sätt. Men trots att vi använt oss av förbränningsmotorn för fordon i mer än hundra år vet vi fortfarande ganska lite om hur den fungerar.
Maria Johansson
Att både känslor och förnuft spelar roll för om vi accepterar något nytt och främmande är självklart. Men när beslutsfattare vill veta varför vi tycker eller beter oss som vi gör, så inriktar de sig ofta på vårt rationella jag. De mer svårfångade känslorna lämnas däremot därhän, trots att de är minst lika viktiga.
Maria Johansson är miljöpsykolog vid LTH och har jobbat i många år med att vaska fram människors känslomässiga förhållande till fenomen i vår fysiska omgivning.
Kenneth M Persson
Kenneth M Persson heter en av LTH:s nyaste professorer. Hans område är Teknisk vattenresurslära, ett brett ämne som handlar om hur vi bör använda planetens begränsade vattenresurser på bästa sätt. Soptippars lakvatten, återanvändning av samhällets vattenresurser och avsaltning av vatten i Mellanöstern hör till det han gärna sysslar med.
Görel Hedin
Vi blir alltmer datorberoende. Utvecklingen gör att all den programvara som döljer sig inuti en dator måste klara av allt mer. Situationen gör tillvaron komplicerad för mången programmerare. För fler funktioner innebär att mer programkod måste till. Och efter ett tag riskerar koden bli ett igenväxt myller som inte ens programmeraren själv kan överblicka.
Anders Warell
I takt med att produkter blir allt mer lika varandra, får företagen ta till andra metoder för att positionera sig gentemot konkurrenterna. Industridesign är ett sätt.
– Numera designas också sådant som motorljud, komfortupplevelse och dofter. En produkt upplevs ju med flera sinnen. Produkter skapar också känslor. Många företag jobbar strategiskt med att se till att designen förmedlar de känslor och budskap som produkten eller företaget vill stå för, berättar Anders Warell som sedan 2008 arbetar som forskare i industridesign vid Lunds Tekniska Högskola.
Stefan Olander
Nu när Citytunneln, Malmös nya järnvägsförbindelse, invigs den 11 december, blir det helt enligt tidplan. Ja, till och med ett halvår tidigare än planerat. Att ett byggprojekt av den här mastodontstorleken går i mål i tid är långt ifrån en självklarhet, menar Stefan Olander, docent i Byggproduktion vid Lunds Tekniska Högskola.
Patrick Van Hees
Varje dag sätter någon fyr på en skola i Sverige. I bästa fall blir inte resultatet mer än en rökskadad papperskorg, men oftast blir skadorna betydligt mer omfattande än så. Den sammanlagda notan för skadegörelsen 2009 landade på en miljard kronor. En av forskarna som försöker få bukt med problemet är Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
Charlotta Johnsson
Forskare i reglerteknik tycks dyka upp lite varstans. De jobbar med robotar, kraftnät, bilmotorer, mobiltelefoner och vattenrening - och nya ISO-standarder för produktionsstyrning!
Anne Landin
Idag finns inget bra sätt att ta reda på hur effektivt ett hus har byggts. Det gör att husköpare ofta står sig slätt mot byggbolagen och att byggbolagen själva inte har så värst starka incitament för att förbättra sig. Betydligt enklare hade det varit om det hade funnits ett antal standardiserade mått att benchmarka sig mot.
Sven Lidin
Redan nu ruvar ESS och MAX IV på en gyllene chans för svensk materialforskning. Den chansen ska Sven Lidin, professor i kemi vid LTH, se till att svenska forskare tar.
Han ska få flera att hoppa på ESS-tåget
Leif Bülow
Idag ställs många operationer in för att det finns för lite blod. Trots många års kampanjer för att få svenskar att donera blod är bristen fortfarande stor. Att man ständigt upptäcker nya virussjukdomar i blodet gör inte saken bättre. Nu är Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid LTH, på god väg att tillsammans med kollegor i USA och England utveckla konstgjort blod som kan lösa problemet.
Konstgjort blod och kondomer av nya proteiner
Heiner Linke
Många spännande upptäckter och flera företag har sin upprinnelse i Nanometerkonsortiet, Lunds universitets knutpunkt för nanoforskning. Sedan ganska nyligen leds verksamheten inte bara av Lars Samuelson, som sedan många år är dess vetenskaplige ledare och frontfigur, utan även av Heiner Linke, professor i nanofysik.
Lars Wadsö
Forskare och företag som behöver veta mer vad som sker i en viss process, t ex när cement blandas med vatten, när man doppar en potatis i citronsyralösning eller hur huskvalster klarar höga temperaturer, tar gärna sin hjälp av isoterm kalorimetri. Och då i synnerhet av Lars Wadsö, forskare i byggnadsmaterial vid LTH och expert på området. Under årens lopp har han byggt upp ett unikt laboratorium på LTH som idag rymmer runt hundra olika specialbyggda kalorimetri-apparater.
Elin Östman
Antioxidanter, fria radikaler, metabolt syndrom och glykemiskt index. Dessa modeord i media och nyckelbegrepp för den hälsomedvetne har Elin Östman, docent i industriell näringslära vid LTH, i högsta grad koll på. I takt med att människor runt om i hela världen alltmer drabbas av åldersdiabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar, ökar också intresset för att förstå hur olika beståndsdelar i maten påverkar oss.
Annika Olsson
Vad tänker du på när du hör förpackningar? Något nödvändigt ont som man snart slänger i soporna? För Annika Olsson, som forskar i ämnet, är förpackningar en outnyttjad möjlighet.
Torleif Dahlin
När byggandet av Hallandsåstunneln tog förnyad fart i mitten av 1990-talat fick Torleif Dahlin en nyckelroll i arbetet. En roll som ganska få har koll på, dessutom. Hans funktion där – och i andra projekt – är att ta reda på hur berget ser ut inuti.
Jordnära forskare kartlägger bergens inre liv
Maria Wall
Maria Wall är arkitekt i botten men forskar sedan tjugo år om hur byggnader kan bli mer energieffektiva. Under 2007 upplevde hon något av en ketchupeffekt i hur omvärlden intresserar sig för hennes område. Plötsligt talar alla om passivhus.
Bernt Nilsson
I det väldiga Kemicentrum sitter Bernt Nilsson, lektor i Kemiteknik. Han har bl a bra koll på hur man renar proteiner, som är ett viktigt inslag i utvecklingen av nya läkemedel.
Han räknar ut bättre läkemedel
Claes-Göran Wahlström
I källaren på fysiska institutionen finns en av Europas intressantaste laseranläggningar. Sedan starten 1992 har denna anläggning, med en högeffektslaser som är unik i Skandinavien, vuxit till sig och förgrenar sig idag över flera rum. För ett kort ögonblick kan den leverera ljuspulser som når en effekt på ofattbara 40 terawatt, vilket motsvarar effekten från 40.000 kärnkraftverk! Den är internationellt välbesökt, och en av de drivande personerna som ofta vistas där är Claes-Göran Wahlström, professor i atomfysik på LTH.
Högeffektslasern skapar stor dramatik i liten skala
Stefan Diehl
Som lektor och docent i tillämpad matematik ägnar Stefan Diehl sig mest åt att handleda och undervisa studenter, vilket han uppskattar mycket. Men i perioder, när han får extern finansiering, forskar han också. Då handlar det om vattenrening: närmare bestämt att utveckla ekvationer för att simulera och beräkna lämpliga flöden och koncentrationer av partiklar i vätska i stora sedimenteringsbassänger.
Åsa Ek
Längst upp på Ingvar Kamprad Designcentrum på LTH:s campus, med panoramautsikt över Ideon och norra Lund, har Åsa Ek sitt rum. Efter att förra våren ha disputerat på en avhandling om flyg- och sjösäkerhet är hon nu forskarassistent på avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi.
Hon utvecklar säkerheten inom sjö- och flygfart
Ingemar Ragnarsson
En atomkärna består av protoner och neutroner. Vad händer om man lyckas sätta denna kärna i snabb rotation? Hur reagerar kärnans protoner och neutroner? Och hur snabbt kan den snurra innan den sprängs sönder? Ingemar Ragnarsson, professor i Matematisk fysik, ägnar sig åt att förstå hur atomkärnan fungerar.
Att centrifugera atomkärnor ger ny kunskap
Mats Edström
Restaurering, ombyggnad, förvaltning och förnyelse av äldre såväl som sentida bebyggelsemiljöer och byggnader. Det är vad Bebyggelsevård handlar om. Intervju med Mats Edström, professor vid institutionen för arkitektur och byggd miljö, bebyggelsevård, LTH
Konsten att vårda kyrkobyggnader, fabrikslokaler och flygplatser
Maria Sandsten
Hur reagerar hjärnan när vi ser en blinkande lampa? Slår hjärtat snabbare när man få se en bild på en spindel? Nu är det kanske inte just dessa frågor som Maria Sandsten, forskare på matematisk statistik, söker svar på. Men väl hur dessa elektriska signaler från hjärna och hjärta kan samlas upp, presenteras och förstås med hjälp av olika modeller.
Matematik, spindelskräck och ruttna träd
Möt fler LTH-forskare på hemsidan för Vattenhallen Science Center LTH!
Frågor om innehållet: Webbredaktionen
Webbtekniska frågor: webmaster@lth.se
Senast uppdaterad: 2012-04-16