H-index och tidskriftsrankning

H-index

H-index är ett mått på en författares produktivitet och inflytande i form av citeringar. Tänk på att det tar tid att bygga upp ett h-index och det är generellt högre desto längre någon varit verksam. Index h definieras som antal publikationer som har citerats h eller fler gånger. H-index är dessutom beroende av sitt respektive forskningsområde. ”Citeringskulturen” gör att h-index för forskare inom ett område kan vara mycket högre än h-index för forskare inom ett annat område.

Vill du ange ditt h-index är det viktigt att du anger i vilken databas du har hämtat det från samt från vilken tidpunkt ett h-index har beräknats. H-index kan beräknas från Scopus, Web of Science och Google Scholar. Tänk på att databaserna har olika täckning för tidskrifter och därför kommer även h-index vara olika.

Index på tidskriftsnivå

Mätningar på tidskriftsnivå där en forskare publicerat sig, används ibland för att utvärdera forskaren eller forskargruppens arbete. Har många forskare med högt h-index publicerats i en tidskrift höjer detta tidskriftens prestige. En tidskrift bedöms utifrån dess användning och hur stor spridning den har inom forskarsamhället.

Journal Impact Factor (Clarivate Analytics) 

Journal Impactor Factor (JIF) är den mest använda indikatorn på tidskriftsnivå men det finns även andra relevanta rankningssytem. En tidskrifts JIF anger genomsnittligt antal citeringar under ett år till artiklar som publicerats de två föregående åren. JIF har räknats ut årligen från 1975 och framåt och indexeras i Journal Citation Reports (Clarivate Analytics), med data från Web of Science.

SJR (av SCImago) 

Scientific Journal Rankings (SJR) beräknas utifrån artiklar och citeringar i databasen Scopus och dess algoritm skiljer sig något från Clarivate Analytics' Journal Impact Factor. SJR beräknas över tre år, begränsar självciteringar och tar även hänsyn till SJR-värdet för den tidskrift som citeringarna finns i. Du hittar SJR i Scopus.

SNIP 

SNIP beräknas med hänsyn till skillnader i citeringspraxis genom att man jämför med det totala antalet citeringar i de citerande tidskrifterna. Genomslaget för en enskild citering ges ett högre värde inom ämnesområden där citeringar inte är vanligt förekommande, och vice versa. SNIP baseras på data från Scopus.

Norska listan 

Den norska listan används för utvärdering och fördelning av forskningsmedel i Norge. Modellen baseras på ett register där vetenskapliga tidskrifter grupperats i två nivåer. Nivå 1 innebär vetenskapliga tidskrifter och nivå 2 består av de vetenskapliga tidskrifter som är mest framstående inom respektive forskningsområde. Nivå 2 bör representera omkring 20% av alla vetenskapliga publikationer. 

Du hittar Norska listan och mer information om den hos Norsk Senter for Forskningsdata

Sidansvarig: webbredaktion@kansli.lth.se | 2020-10-15