Framtidens extremväder kan göra oss strömlösa

Dagens energisystem klarar inte framtidens extremväder, enligt en ny artikel i Nature Energy där en internationell forskargrupp räknat på 13 framtida klimatscenarier i 30 svenska städer. En ökande andel förnybart ökar sårbarheten ytterligare. Men vi slipper bli strömlösa om vi planerar redan nu.

Krisatina Lindgärde – Publicerad den 17 februari 2020

Klimatet förändras och vi får räkna med ett allt lynnigare klimat framöver i form av exempelvis fler stormar, fler stekheta, vindstilla sommardagar liksom ett antal extremkalla, vindstilla vinterdagar.

Allteftersom kommer också energisystemet – produktion, distribution och användning av värme och el – vara uppbyggt på ett annat sätt idag. Sol, vind och andra förnybara energikällor utgör grundbulten i produktionen. Parallellt produceras elen betydligt mer decentraliserat samtidigt som befolkningen växer och allt fler bor i städer. 

Det är dock svårt att sia om framtiden eftersom det finns stora osäkerheter. Den teknologiska utvecklingen, utsläppen och klimateffekterna kan ta flera vändningar. 

Men genom att laborera med många olika scenarier och parametrar, landar forskare i en ny artikel i Nature Energy i slutsatsen att det är mycket sannolikt att vi blir strömlösa när vädret blir allt tuffare i framtiden. Exempelvis en smällkall vintervecka som inte förmår generera tillräckligt med el från vindkraften. Nuvarande energisystem är designat för dagens klimat, inte framtidens, är deras budskap. 

– Våra resultat visar att vi måste säkra upp för framtida extremväder. Det görs inte idag. Men våra beräkningar och vår metod kan vara en första hjälp för att ta reda på vilka sårbarhetspucklarna är, säger Vahid Nik, forskare i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid LTH, Lunds universitet och som står för merparten av arbetet bakom artikeln.

Enligt honom finns flera lösningar, det gäller bara att planera för dem redan nu. 

– Det är självklart bra att vi ställer om till förnybart, och det är oundvikligt och så blir det förr eller senare. Men om vi inte planerar energisystemet för detta redan nu så finns hög risk för att omställningen till förnybart fördröjs, säger Vahid Nik.

Hur landet smartast ska bunkra energi varierar från land till land beroende på klimat och landets energistrategi. 

Sammantaget handlar lösningarna om att öka flexibiliteten och resiliensen genom energilagring, möjlighet att växla mellan olika förnybara energikällor och förstå ändrade användarbeteenden och –behov. 

– Det finns många andra forskargrupper som jobbar på lovande lösningar. Samtidigt behöver vi bättre förstå vad de framtida klimatförändringarna kan få för konsekvenser. För första gången kan vi måla upp den bilden, säger han.

 

Fakta: så gick studien till

Forskarna har räknat på 13 olika framtida klimatscenarier för åren 2010-2099 i kombination med dels uppskattat energibehov för de bostäder i de städer som ingår i undersökningen, dels en successivt ökad andel förnybar (vind och sol) energiproduktion. Prestandan undersöktes på timbasis och kostnaden och potentialen med att integrera förnybart utvärderades. Forskarna utvecklade en metod för att kunna kalkylera med både extrema väderhändelser och osäkerhet i beräkningarna. 

Följande städer från fyra klimatzoner, såsom de definieras enligt Boverket, ingick i analysen:  Bromölla, Bengtsfors, Falun, Gnesta, Göteborg, Grästorps, Habo, Hudiksvall, Jokkmokk, Kalix, Karlstad, Kristianstads, Landskrona, Linköping, Lidingö, Luleå, Lund, Malmö, Sala, Solna, Stockholm, Strömstad, Sundsvalls, Tjörns, Tranås, Ulricehamns, Vallentuna, Värnamo, Västerås, Vaxholm.

Klimatdatan som användes i arbetet har hämtats från RCA4, som är den fjärde generationen av SMHI:s regionala klimatmodell och som utvecklats av SMHIs klimatmodelleringsenhet Rossby Centre. Forskarna har använt klimatscenarior från fem olika globala klimatmodeller (General Circulation Models, GCMs) som utvecklats av fem olika forskningsinstitut, samt tre olika scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden, så kallade ”Representative Concentration Pathways (RCPs)”, närmare bestämt RCP 2.6, 4.5 and 8.5. Tillsammans har detta resulterat i 13 olika framtida klimatscenarier. 

Läs artikeln “Quantifying the impacts of climate change and extreme climate events on energy systems” 

http://www.byfy.lth.se/personal/vahid-nik/
https://portal.research.lu.se/portal/en/persons/vahid-nik(c6f69351-755b-4cdd-bfd2-4581f6694b42).html