Banplanering för självkörande fordon tilldelas Lilla Polhemspriset

LTH-alumnerna Richard Bai och Karl Fredrik Erliksson tilldelas Sveriges Ingenjörers årliga utmärkelse Lilla Polhemspriset för att ha skrivit bästa examensarbetet på en civilingenjörsutbildning. Deras undersökning av effektiv och säker banplanering för självkörande fordon har potential att öka trafiksäkerheten och förbättra stadsmiljön.

Lina Lockean – Publicerad den 29 oktober 2019

Karl Fredrik Erliksson och Richard Bai. Foto: Fanny Andersson

De båda möttes på civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik på LTH där de intresserade sig för trafiksäkerhet. 2018 skrev de sitt examensarbete för handledarna Björn Olofsson (Reglerteknik), Karl Berntorp (AB Berntec) samt examinator Anders Robertsson (Reglerteknik) och redan då utmärktes uppsatsen som särskilt framstående av Sparbanken Skåne, och nu är det dags igen.

Lilla Polhemspriset har sedan 1990 delats ut som en studentutgåva av Polhemspriset, Sveriges äldsta utmärkelse för teknisk innovation och lösningsförmåga. Prisets syfte är att stimulera kvaliteten på examensarbeten och vinnaren utses av Sveriges Ingenjörers styrelse.

Karl Fredrik Erlikssons och Richard Bais studie tar avstamp i den växande forskningen om självkörande fordon. Genom att vidareutveckla en banplaneringsalgoritm har de undersökt hur ett autonomt fordon hanterar olika typer av trafiksituationer. Richard Bai berättar:

- Självkörande fordon behöver inte bara kunna ta sig från punkt A till B, utan också se och parera de hinder som dyker upp under resans gång. Vi har producerat en banplanerare som kontinuerligt uppdateras och med hjälp av reglerteknik kan den generera säkra banor där kollision inte uppstår. 

Tidigare har detta simulerats under enklare förhållanden på Mitsubishi Electric Research Lab i Boston. LTH-studenternas vidareutveckling av algoritmen omfattar mer komplexa och realistiska trafikscenarion vilket testades med goda resultat i LTH:s Robotlab med hjälp av det småskaliga fordonet Hamster V5.

- En slags matematisk säkerhetszon används för att planera referensbanor, så kallade positivt invarianta mängder, och ser vägen som ett rutsystem där vi mellan vissa punkter kan garantera en säker färdväg. På så sätt kan fordonet ta sig igenom en miljö med dynamiska hinder, till exempel andra trafikanter och fotgängare.

Då en majoritet av dödliga trafikolyckor beror på den mänskliga faktorn är forskningen och utvecklingen av självkörande fordon en viktig del i utvecklingen av transportsamhället. Deras forskning är till nytta för såväl digitalisering och samhällsbygget och visar att teknologin är lovande för självkörande fordon.

Den 6 november tar Karl Fredrik Erliksson och Richard Bai emot priset i samband med Polhemsfesten i Stockholm. Båda gläds åt priset och hoppas fördjupa sitt forskningsarbete mer i framtiden. 

Läs mer i deras prisbelönta uppsats och populärvetenskapliga artikel