"Ansvaret gäller inte bara dem som lever nu"

TILL NYTTA FÖR KLIMATET. Vad behöver dagens arkitekter se till att lyckas med? Hållbara livsmiljöer, säger LTH-kollegorna Catharina Sternudd och Per-Johan Dahl. För arkitekter handlar hållbarhet om en ansvarsfull och konstnärligt intressant gestaltning av miljöer – där kvalitet och omsorg är självklara delar.

Tiina Meri – Publicerad den 11 juli 2019

Exemplet Malmö Live. Ett tillgängligt och inkluderande rum – välanvänt och öppet? Foto: Karolina Rosenqvist

Catharina Sternudd är universitetslektor och prefekt vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö och arbetar med utsikt från A-­husets femte våning. Ett relativt nytt tillskott vid hennes institution är Per-­Johan Dahl, som tillträtt ett samverkanslektorat med finansiering från Region Skåne och fått i uppdrag att bygga upp en tvärvetenskaplig plattform för forsknings-­ och utvecklingsarbete inom området arkitektur, form och design. Plattformen ska bidra till idéutveckling och konkreta projekt i regionen. 

Vad de båda enas om – i ett samtal som förs i Catharina Sternudds ganska asketiska arbetsrum – är att de välkomnar att Sverige fått en ”Politik för gestaltad livsmiljö”, där riksdagen slår fast att arkitektur, form och design kan bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle. 


Begreppet ”gestaltad livsmiljö” innehåller två viktiga ord som tillsammans öppnar för att kvalitet och social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet tillmäts större betydelse när fysiska miljöer planeras, anser de.

– Med ordet gestaltad menas att någon tänkt, planerat och formgett. Här finns ett subjekt och en omsorg, förklarar Catharina Sternudd.

Och den andra delen i begreppet? Här fyller Per­-Johan Dahl i: 

– Livsmiljö lyfter in upplevelsen. Ordet ger vid handen att vi inte bara ser till sådant som går att mäta med hjälp av checklistor och kvantitativa system. Livsmiljö handlar också om de humanistiska och konstnärliga värden som ofta är svårare att kvantifiera. 

Ett begrepp som Catharina Sternudd och Per-­Johan Dahl menar är besläktat med ”gestaltad livsmiljö”, och som de ännu hellre uppehåller sig vid, är ”hållbara livsmiljöer”. 

– Hållbara livsmiljöer är en bra språngbräda och ett begrepp som är diskursskapande idag. Jag vill säga att viljan hos arkitekter idag att skapa hållbara livsmiljöer motsvarar modernismens strävan att skapa luft och ljus. Idag nöjer sig arkitekter inte med att skapa mer hälsosamma miljöer, utan vi tar ett steg vidare genom att prata om ett livsmiljöperspektiv, med klimatpåverkan och biodiversitet bland parametrarna, säger Catharina Sternudd. 


Den som hanterar fysisk form behöver alltid göra olika avvägningar, och idag ställs arkitekter inför höga förväntningar om att de ska lösa samhällsproblem som segregation, ojämlikhet och klimatförändringar. Betyder det att arkitekterna blir viktigare?

Catharina Sternudd är övertygad om att arkitekter behövs på allt fler ställen, inte minst eftersom de ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara lösningar som eftersträvas skiljer sig från plats till plats.

– Om vi exempelvis ska ta hand om dagvatten måste anläggningen ta plats i miljöer som brukas av djur och människor. En viss placering av anläggningen kan vara optimal sett till teknisk prestation. Men om anläggningen flyttas fem meter, så att den bättre kan samexistera med barns lek, då gör den ett bättre jobb i staden.

 

Per-Johan Dahl vill inskärpa att frågan om kvalitet behöver uppmärksammas i högre grad inom stadsbyggnad och arkitektur. Han anser att utbytet mellan akademin och praktiken måste stärkas för att öka innovationskraften och öka kvaliteten i genomförandet.

Som ett led i uppdraget att skapa en samverkansplattform har Per­-Johan Dahl inlett ett samarbete med Lisa Diedrich, professor i landskapsarkitektur vid SLU, för att få till stånd utbyte mellan akademin och aktörerna inom samhällsbyggandet, från näringslivet och förvaltningarna.

– Praktiker och akademiker arbetar med skilda språk, traditioner och tidsdjup. Jag och Lisa Diedrich har arbetat fram ett format som vi kallar floortalks, en dialogmetod som påminner om den vi använder inom arkitektutbildningen. 

Metoden, som testats under Hållbarhetsveckan i Lund, innebär att posters med projekt och tankar ställs ut, och att ett modererat kunskapsutbyte sker genom presentation och feedback på utställningen.

– Det är en tillåtande, snabb och enkel metod. Vi upplever att industrin och olika offentliga aktörer är intresserade och har glädje av den här typen av modererat tankeutbyte om innovation och kvalitet i bygget av hållbara städer. 

 

Vid LTH finns bland annat forskning inom miljöpsykologi som visar på växelverkan mellan människa och den byggda miljön. Catharina Sternudd menar att ett brett angreppssätt är nödvändigt om den fysiska miljön ska bidra till hållbarhet i städer och samhällen.

– Vi brukar säga att hållbar livsmiljö ska stödja hållbart beteende. Det spelar ingen roll om du har en fantastisk kollektivtrafik om det är en lång, blåsig och trist promenad-­ eller cykelväg till hållplatsen och bilen står parkerad utanför dörren. Då väljer du kanske ändå att inte resa kollektivt. Så det handlar om kedjan, inte bara delarna, säger Catharina Sternudd.

Arkitekter är ibland skeptiska och ser begreppet hållbarhet som ett modeord. De menar att arkitekter alltid har ägnat sig åt hållbarhet i olika bemärkelser. Catharina Sternudd vill nyansera:

– Hållbarhet är ändå ett användbart begrepp eftersom det säger att vi ska gestalta eftertänksamt. Vi måste fråga oss: Hur påverkas sociala faktorer av mitt projekt? Hur blir det för de äldre? Barnen? Var är grönskan och den biologiska mångfalden? Frågor som utgår från hållbara livsmiljöer kan ställas i alla projekt. Då blir hållbarhet för arkitekter en fråga om ansvarsfull, konstnärligt intressant gestaltning med hög kvalitet i utförandet. Och ansvaret gäller inte bara för dem som lever nu, utan också för kommande generationer.


FAKTA | Politik för gestaltad livsmiljö

I Politik för gestaltad livsmiljö som antogs av riksdagen 2018 konstateras att Sverige ska ha en internationellt ledande roll inom hållbar stadsutveckling och att New Urban Agenda, FN:s strategi för bostäder och hållbar stadsutveckling, är ett centralt ramverk.