Allt större förståelse för ultrasnabba elektronrörelser
Elektronerna håller samman molekyler, och elektronerna bestämmer hur atomer sätts samman vid en kemisk reaktion. Men varför beter sig elektroner som de gör? Atomfysikern Per Johnsson vill ta reda på svaret, och han är en av de forskare som fått bidrag från Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, inom ramen för programmet Framtidens Forskningsledare.
– Publicerad den 1 februari 2016
Kanske är det rätt att säga att forskarbanan inleddes i mycket unga år – genom lek med Lego och isärplockande av en mängd föremål. Per Johnsson, universitetslektor i atomfysik, säger i forskningsfilmen från SSF att han fortsätter att plocka isär saker för att förstå hur de fungerar, men att föremålen blir allt mindre.
I projektet ”Ultrasnabb elektron- och strukturdynamik i biomolekyler” studerar hans forskarlag elektronernas rörelser med hjälp av laserpulser.
− Transport av laddning, det vill säga rörelser hos elektroner, är något som är väldigt viktigt i en stor mängd processer i naturen, exempelvis i fotosyntesen. Det är viktigt i processer som sker i vårt DNA och det är någonting som är alldeles nödvändigt för att till exempel kunna bygga effektiva solceller, säger Per Johnsson.
Det Per Johnsson i första hand vill göra är att studera rörelser som inte tidigare har kunnat iakttas och att lära sig mer om hur rörelsen fungerar.
− Genom att lära oss hur den fungerar hoppas vi också kunna optimera den här typen av processer.
SSF finansierar Per Johnssons forskning med 10 miljoner kronor under perioden 2014 till 2018.
Här kan du se filmen.
Fakta / Ultrasnabb elektron- och strukturdynamik i biomolekyler
Målet med forskningsprojektet är att utveckla och tillämpa experimentella tekniker för att tidsupplöst studera vad som händer i biomolekyler då de utsätts för ljus. Detta vill forskarna göra genom att studera elektrondynamiken på en så kallad attosekundtidsskala, samtidigt som de följer de strukturförändringar hos molekylen som elektrondynamiken inducerar.
Fakta / Framtidens Forskningsledare
Framtidens forskningsledare, FFL, syftar till att identifiera och stödja yngre, lovande forskare med ledarskapspotential och ger dem finansiering till att bygga upp egna forskargrupper med internationell slagkraft. I programmet ingår också en särskild ledarskapsutbildning. Forskaren ska utöver att vara excellent inom sitt område ha goda ledaregenskaper och bedömas ha goda förutsättningar att på sikt leda en större forskargrupp.